Knutbysekten - Stal Jesus

. .
De stal sångerna. De stal hänförelsen. De stal Jesus.

Från Världen idag av Siewert Öholm 02-02-2009

I lördags var det premiär för pjäsen ”Knutby” på Uppsala Stadsteater. Salongen var fullsatt. Förväntningarna dallrade i luften. Kulturfolk från hela landet var där. Medierna, domprost och många även i frikyrkornas närhet, fyllde raderna tillsammans med andra uppsalabor. När ridån gick upp och efter första sångnumret kom spontana applåder. Sen kom inga applåder förrän pjäsen var slut.

Men då närmast som ovationer. Det fanns helt enkelt inte plats för applåder inne i en pjäs som så brutalt avslöjade lögner, dubbelmoral och missriktad gudstro. Jag tror inte någon kunde vara oberörd under den nästan tre timmar långa föreställningen. Vrede, avsky, medkänsla, sorg, alla känslor väcktes. Men också övertygelsen om att det vi såg och hörde var en skildring av religiös perversion driven till sin yttersta gräns, och över den gränsen.

Efter föreställningen blev många stående i små grupper som om vi behövde någon slags terapeutiska samtal. Inte för att peka ut ”dårarna”, men för att söka svar på frågan ”hur kunde det hända?” Inte ens överkryddad med Gud, sex och mord skulle dikten kunna överträffa verkligheten. ”Knutby” är en mycket stark pjäs. Det är en studie i hur hänförelse och ärligt gudssökande kunde manipuleras och deformeras till underkastelse, avpersonifiering och andligt slaveri.

I Knutbyförsamlingen hade sångerna, bönerna, predikningarna bara ett syfte, att utöva total kontroll inte endast över anhängarnas själar utan också över deras kroppar. Särskilt om de var vackra och smala kvinnor.

Det stora med pjäsen blir att den i så hög grad avstår från utfall eller fördomar mot kristna och kristen tro i allmänhet. Man håller sig strikt till vad som hände i Knutby. Polisprotokollen är källorna. Man citerar ordagrant från bandade predikningar, och man tycks kärleksfullt ha fångat samtal från inblandade medlemmar.

Författaren, Malin Lagerlöf, låter en nyckelreplik bli: ”Detta kan inte vara rätt”, när hon skildrar att det verkligen fanns de i församlingen som tänkte mer. Det finns en stor känslighet mot och omsorg om de manipulerade i manus och regi. Orden i sånger som, ”Jag har hört om en stad”, ”Ljuvligt och kärleksfullt Jesus hörs kalla”, får ändå den mest groteska profetiska innebörd, när de visar sig vara ord för att motivera mord och mordförsök frammanipulerade av en sexgalen pastor.

Man får en känsla av att författaren vill låta oss andra veta mer, och att hon vill visa hur gränsen kan flyta mellan hänförelse och despot manipulation, men att hon vill överlåta domen till Gud. Utan att håna gudstro visar hon på risken när hänsynslöst egoistiska ledare använder Gud för sina egna syften.

Hon visar hur dubbelmoralen från bönemötet till spriten och porrfilmerna deformerar och leder till katastrof. Även om de mekanismer pjäsen avslöjar kan finnas på flera håll i politik och samhälle, blir kontrasten mellan budskap och liv så mycket starkare i en kristen ram.

Knutbypjäsen beskriver en isolerad grupp, vars ledare med perverterade motiv försökte stjäla både sångerna, bönerna och Jesus själv från andra, och förhoppningsvis ärligt, sökande individer. De har inte lyckats. Men de är varnande exempel.

Siewert ÖholmKlicka er fram på denna länken, det finns mer som Öholm skrivit om Knutby ( en ruta på vänster sida)

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=3719&Itemid=30

Mycket bra skrivet av S. Öholm!

Gynna Världen idag som på sitt plusarkiv har massor med intressanta reportage där finns hela reportageserier om:

Barnsexhandel i Sverige, Verkligheten bakom IB-affären, Estoniakatastrofen, Polisens illegala vapenhandel, Bordellhärvan och Knutbymordet.

Det kostar 69:- för en månad med obegränsad tillgång till nedladdning av PDF-tidningen och tillgång till Världen idags plusarkiv