måndag 23 februari 2009

Ännu en mycket bra artikel i ViD av Siewert Öholm

.
Helgum i Ingmarsspelen heter Helge i Knutby

Från Världen iDag 23-02-2009

Det är med sorg jag hör sångerna från den karismatiska väckelsen tona ut i TV4-dokumentären om Knutby. I torsdags gick den andra delen i serien. Fortfarande har producenten och journalisten Karin Swärd klarat den svåra balansgången mellan att vara just dokumentär utan att försöka lägga in privata värderingar. Jag väntar med spänning på del tre.
Det är lätt att förstå om medlemmar i församlingen som varit med under alla åren känner obehag. Det är också lätt att förstå att några inte vill se, inte vill förstå, inte vill något annat än med slutna ögon drömma sig bort i nya starka känslor med hjälp av gripande bönesånger. Karin Swärd tycks för övrigt själv vara starkt påverkad av sångerna, eftersom hon ger dem så stor plats. (Här vill jag gärna upprepa mig med att säga att sångerna är lika äkta och starka oavsett om de är stulna av Helge Fossmo eller ej.)
När jag ser tv-serien om Knutby associerar jag till spelet om den lilla husförsamlingen i Nås i Dalarna som Selma Lagerlöf berättar om i ”Jerusalemfararna”. Boken har stått som förebild till ”Ingmarsspelen”. Rune Lindström skrev krönikespelet, som är minst lika spännande som hans mera kända ”Himlaspelet”.
Tiden har egentligen hunnit ifatt båda spelen. Men den karismatiske och förförande prästen Helgum i Ingmarsspelen har stora likheter med pastorn Helge i Knutby. Den förförda församlingen, de bedragna, ekonomiskt och andligt, fanns i Nås som de i dag finns i Knutby. Sångerna var viktiga i Nås, bönerna, överlåtelsen, ja, allt det som ledde fram till katastroferna på båda platserna. Helgum verkar inte varit en sexgalning, men det var en annan tid. På American Colony i Jerusalem, där Nåsborna hamnade, styrdes både pengar, böner och sexliv med järnhand av en amerikansk kvinna som skulle få Åsa Waldau att bli avundsjuk.

Även om atmosfären i den slutna gemenskapen inte ledde till mord, handlade det om andliga övergrepp med långa följdverkningar.
Jag följde Nåsböndernas spår i en tv-dokumentär på 80-talet. Begåvade driftiga företagare (som i Knutby) kunde inte ens fru Spafford ta kål på. En del finns kvar, men rötterna till Helgum är borta. Det andliga arvet är bitterhet, förtvivlan och gudstvivel.
Historien upprepar sig! Det innebär inte att Gud ”tar slut” bara för att några av hans barn gått vilse. American Colony är i dag ett lyxhotell. Men Jerusalem står kvar. Oljeberget ligger också kvar och väntar. Kristna vet på vad! Nedanför sorlar allehanda läror och villoläror från tempel och minareter.
De varma karismatiska sångtonerna hörde jag redan på 80-talet i Födelsekyrkan i Betlehem. Sångerna vittnar om en längtan. En längtan som är evig, djupt mänsklig och inte får stjälas av sharlataner.
Nås var en psykologiskt intressant bubbla i sin tid. Den kunde lära oss något om riskerna när människors gudssökande och vilja till överlåtelse släpper förankringen till förnuft och tanke.
Knutby är en annan bubbla i vår tid. Isolerad men lärorik för dem som vill se och försöka förstå.

Siewert Öholm
Redaktör, Världen idag Näringsliv

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=3837&Itemid=30


Skulle kortat ner artikel och bara länkat men det går inte för varje ord är så viktigt.

Är ett stor fan av Siewert Öholm, det gäller de artiklar han skrivit om Knutby.
Världen idag har även andra journalister som skrivit om Knutby, polisens informatörer och vapenbyken.
Världen idag har tagit ett stort ansvar och in väjt för det svåra, förstår ju att de inte kan skriva allt även om de vet väldigt mycket om vad som försiggår i Knutby FFS.

Vem glömmer när Yrsa Stenius talade om "det nakna horeriet i Knutby"? Idag skulle nog Yrsa säga ännu tuffare saker om ledarligan i Knutbysekten.

Varmt tack till Siewert Öholm och journalisterna på ViD som hjälper till att belysa den katastrof i Knutby FFS som är ett faktum.

Ni vet att ni kan få ta del av världen idags plusarkiv för 69:- i månaden, där finns väldigt mycket intressanta artiklar som även frilansande kriminaljournalister skrivit.




Siewert Öholm (foto förmodligen ViD)

Inga kommentarer: