söndag 1 februari 2009

Ett förtydligande - från broder Nabo Flashback Forum

.
Ett förtydligande från Broder Nabo - skrivet i Knutbytråden på Flashbacks Forum

https://www.flashback.info/showpost.php?p=14910666&postcount=921


Det var ÅW:s prat i Expressen.se om att hon och en syster funderar på att
söka kontakt med Sara som fick mig att skriva att Sara ska lämnas i fred.

Andra personer ska tvärt om sluta upp till hennes stöd!

Syster Evangelisten känner ett par som lämnat Sverige för att Tirsas medlemmar inte låter dem vara i fred.

Knutbyledarna och medlemmarna lever i förnekelse om sin skuld gentemot Sara. De drev henne gemensamt ned i psykisk sjukdom. De kramade varandra och dillade om kärlek medan de handlade i rå brutalitet och likgiltighet mot Sara. Om detta berättar MaWe enkelt och gripande i Vägen hem.

På liknande sätt drev ledare och medlemmar i en annan församling ned Margaretha Sturesson i livshotande psykisk sjukdom. Hon har nu berättat om sina upplevelser i en bok, i TV-programmet Existens, i Världen idag, i Expressen. Jag citerar ur senaste numret av Svenska Journalen:

”– Hur många gånger pastorn än sa till mig att jag var full av demoner, kunde han aldrig ta ifrån mig vetskapen om att Gud är god. Jag trodde att Gud skulle välkomna mig till himlen, men på jorden spred jag tydligen bara död och förintelse, allt dåligt som hände i församlingen var mitt fel. [...]
Från att ha suttit i församlingens styrelse, predikat och blivit utsedd till biträdande rektor för församlingens skolor hamnade Margaretha efter sju år i onåd. Nu var det hon som var ansvarig för allt ont som hände. Allt hon rörde vid blev misslyckat och förstört. Ingen fick möta hennes blick, hon fick inte delta i några projekt, det var sällan någon hälsade på henne. Pastorn och de andra församlingsmedlemmarna talade i princip bara till henne när de befallde demonerna att försvinna. Pastorn såg dödsandar i Margaretha.
– Jag förstod aldrig riktigt hur jag kunde bära på demoner. Om jag, som lämnat mitt liv åt Gud, bar på dödsandar, vilka andar regerade då människor som inte var frälsta? Margaretha sökte fel hos sig själv.”

Genom att lyssna på Mararetha Sturesson och läsa hennes bok kan vi förstå något av det helvete som ledarna och församlingen i Knutby skapade åt Sara. Hon är ett brottsoffer. Personer som Sara, i rehabilitering för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ska inte konfronteras med förövare ur den församling som förstörde hennes liv.

Sara ska givetvis inte ha kontakt med Tirsa som beordrade församlingstukten!


Kan någon lägga ut länken till teckningen där Sara förtvivlad ligger som en trasa och förgäves ber Konungen och Tirsa om nåd?



Klicka på bilden så blir den stor och tydlig.
Denna anteckning är gjord av Sara Svensson även kallad barnflickan i Knutby.

Ni ser hennes förtvivlan, ni ser vem som kommer före Gud, jo Tirsa aka Åsa Waldau sätter Sara före Gud i sin teckning.

Till Sara!

Du bör på inga villkor gå med på någon kontakt med Knutbysektens ledning, deras anhöriga eller de som kallar sig brottsoffer.

Precis som Heléne och Alexandra är du ett av offren i denna tragedi!

Du är i våra tankar och har all vår sympati!

1 kommentar:

Anonym sa...

Man får väl hoppas att hon har anhöriga och vänner, som förhindrar sådana kontakter och att den behandling hon genomgått/genomgår gett tillräcklig styrka att själv sätta stopp.
Men egentligen - det är väl ÅW och övriga som borde begripa hur fel det vore. Men det är väl att hoppas för mycket.
Bra initiativ från dig!