Knutbydramat blir internationell tv-dokumentär, fem år efter händelserna som placerade samhället öster om Uppsala i strålkastarljuset över en natt. Flera inblandade i polisutredningen och mediebevakningen har intervjuats. Under senaste veckan har ett tv-team från kanadensiska stationen History Television varit i Uppsala och Knutby för att spela in intervjuerna till den kommande timslånga dokumentären.
Det här ser väldigt bra ut med tanke på att flera av de intervjuade har satt sig in ordentligt i allt Knutbymaterial. Från början av denna horribla story när Åsa Waldau fick sparken för olämpligt uppträdande bland ungdomar i Uppsala Pingst till Charlotte Esséns bok Sektbarn där det framgår att Patrik Waldau misshandlar små barn i enrum.
Åsa Waldau går ofta ut i press och talar om sig själv som tongivande liksom Patrik Waldau är äldstebroder och sköter den s.k. uppfostran av små barn "som skriker i köttet" i enrum.
Hårda anklagelser från advokat och statsåklagare om olagliga polismetoder I ett stort antal fall har svensk polis undanhållit bevisning från domstolar och försvarare. Det hävdar advokat Peter Althin och statsåklagare Nils-Eric Schultz, som menar att de olagliga polismetoderna kan få Europadomstolen att underkänna Sverige som rättsstat.
Det är en svidande kritik mot polisväsendet som Peter Althin och Nils-Eric Schultz framför på debattplats i söndagens Dagens Nyheter. Anklagelserna om lagbrott gäller de informatörer som polisen vill skydda, vilket Världen idag tidigare har uppmärksammat. Althin och Schultz skriver att polisväsendet ”i några av landets största städer” sedan mitten av 1990-talet har undanhållit bevisning från domstolar och försvarare i en stor mängd fall. Troligen rör det sig om hundratals fall, enligt artikelförfattarna. De hävdar att polisen medvetet upprättat felaktiga polisanmälningar och beslagsprotokoll och förstört eller gömt undan dokumentation om hur provokationer och tillslag gått till. Polischefer ska också egenmäktigt ha beslutat om provokationer – vilket endast åklagare har rätt att fatta beslut om – och vittnen har gömts undan. Alla dessa polisiära lagbrott har begåtts i namnet av att skydda informatörer och infiltratörer, men enligt Althin och Schultz döljer man också sådant som kan bedömas som ”egna grova tjänstefel, menedsbrott, övergrepp i rättssak och osant intygande”.
Det finns inga undantagsregler som ger polis eller åklagare rätt att gömma undan bevisning för domstolarna och försvaret, betonar de båda skribenterna. De skriver att inom Stockholmspolisen har dessa ”okonventionella arbetsmetoder” varit systematiserade och förankrade i den högsta ledningen, ”och är så än i dag”. Enligt skribenterna förbereder nu en försvarsadvokat att dra ett fall till Europadomstolen, sedan hans klient utsatts för en provokation av en infiltratör som polisen betalt. Althin och Schultz menar att konsekvenserna kan bli svåra om detta agerande prövas i Europadomstolen. Synen på Sverige som rättsstat kan ”få sig en kraftig törn”, varnar de.
Rikspolischefen Bengt Svensson invänder i en TT-intervju att informatörerna är nödvändiga för att komma åt den organiserade brottsligheten. De nya reglerna från förra året stärker också rättssäkerheten, enligt Svensson. – Följer man det regelverket och hanterar informatörsverksamheten på det sätt som vi föreskriver är det ett rättssäkert verktyg menar jag. Och att så görs kommer vi att inspektera nu när de här reglerna varit i gång i ett år.
Men Peter Althin tycker inte det räcker. Han menar att det behövs en sanningskommission för att göra klart vilka spelregler som gäller för polis och åklagare. – Polisen vill skydda sina informatörer och infiltratörer, men på vilket sätt ska man göra det? Ska man göra det till priset av att utredningarna inte blir fullständiga för försvararna eller domstolarna? undrar Althin i en kommentar till TT.
Det är synd att inte fler journalister tar sig an detta skumrask som pågår i vårt samhälle med dessa kriminella som arbetar tillsammans med våra polismyndigheter.
Grafik, en bild som jag fått av en vän som håller på mycket med decoupage.
Information gällande två föredrag av Charlotte Essén omkring boken "Sektbarn - ett reportage om de utvalda för paradiset"
Det första i Ljungskile, tisdag 21 oktober,
sedan i Stockholm, Rädda Barnen, måndag 27 oktober.
Läs mer i länkarna nedan. Om du är intresserad, hoppas jag att något av tillfällena passar. Charlotte kommer också bland annat vara i Falun, Nämndemannaföreningen, lördag den 8 november samt medverka i en bokafton på S:ta Katharinastiftelsen, Stockholm, den 13 november. Mer information om de senare föredragen återkommer när sektinfo fått klara besked.
Tid: Tisdagen den 21 oktober kl 13.30-16.00 Plats: Ljungskile folkhögskola, sal 21 Anmälan: Ljungskile folkhögskola på mail exp@ljungskile.fhsk.se Kostnad: 100 kr
I våras kom Charlotte Essén ut med en reportagebok baserad på intervjuer med avhoppare som beskriver sina erfarenheter av att växa upp i en religiös sekt. Barn uppväxta inom Jehovas vittnen, Familjen, Knutby Filadelfia och Hare Krishna kommer till tals med sina egna upplevelser.
(Inga religiösa samfund kallar sig sekter. Det Charlotte Essén lägger in i begreppet är bland annat att gruppen menar sig besitta en absolut sanning, slutenhet mot omvärlden och auktoritär ledarstil.)
Var går gränsen för föräldrars rättigheter? Har en förälder rätt att uppfostra sina barn i en sluten, ofta auktoritär, starkt religiös miljö – även om det betyder att barnen far illa?
Efter Charlottes presentation redovisar Anna Frenning Rädda Barnens intervjustudie om barns uppväxt i religiösa samfund.
Del av Barbro Westerholm, Liselott Hagberg och Lars Tysklinds motion:
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning med syfte att klarlägga situationen för barn och ungdomar som växer upp i rörelser eller samfund präglade av manipulativt ledarskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av ett kunskaps- och forskningscentrum inom psykiatrin med samlad kompetens för personer som lämnat manipulativa rörelser.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hur arbetet med att förebygga att människor tar skada i manipulativa rörelser kan organiseras och hur man kan hjälpa dem som redan har tagit skada.
Motivering
Denna motion är en komplettering till motion 2007/08:So486 som väcktes under allmänna motionstiden 2007. Skälet till kompletteringen är att en hel del har hänt inom detta område under det senaste året.
Barn, ungdomar och manipulativa rörelser
År 1995 biföll riksdagen Barbro Westerholms motion ”Andlig kränkning” om destruktiva rörelser och deras hälsomässiga följder (1994/95:So406). I motionen beskrevs hur hälso- och sjukvården fått ta emot främst ungdomar som sökt hjälp efter att man växt upp i en destruktiv rörelse eller sökt sig till en sådan. Även socialtjänsten, domstolsväsendet och skolan hade mött sådana barn och ungdomar.
Gemensamt för personalen var okunskap om destruktiva rörelser (också kallade sekter eller manipulativa rörelser) och deras ideologi och arbetssätt. I motionen togs upp behovet av en utredning och hur andlig kränkning och auktoritärt/destruktivt ledarskap med dess hälsomässiga följder ska kunna förebyggas och åtgärdas och hur de som utsatts skulle kunna få professionell hjälp.
Margò Ingvardsson fick regeringens uppdrag att leda den utredning som blev resultatet av att motionen bifölls. 1998 presenterades utredningen som fick namnet I God Tro (SoU 1998:113). Här lyftes barnens situation fram särskilt. Här finns en omfattande beskrivning av relativt typiska och gemensamma drag för barn i sekter, även om man också skriver att rörelserna inte är identiska i fråga om synen, förhållningssättet eller praktiken när det gäller barnuppfostran.
Utredningen fann att barns uppväxtvillkor i sekter ibland kan vara oroväckande, problematiska och ofta oacceptabla i ett demokratiskt samhälle. Som exempel kan nämnas att barnen styrs och kontrolleras delvis genom rädsla för upptäckt och straff. Utifrån rörelsens centrala mål är det både funktionellt och viktigt att forma barnen till auktoritetstro, underordning och lydnad. Kritiskt tänkande och ifrågasättande uppmuntras inte. Man ifrågasätter inte fysisk bestraffning av barn och man kan till och med ställa sig positiv till aga.
Utredningen konstaterade att det inte fanns någon samlad kunskap om nya religiösa rörelser, medlemmarnas livsbetingelser och eventuella konsekvenser för samhället. Man föreslog en speciell forskningssatsning på barnens situation inom dessa rörelser. Någon sådan forskning har därefter inte initierats. Utredningen konstaterade vidare att det finns många brister i systemet, till exempel vid skolors förvaltning, rektors kompetens och tillsynen av de fristående skolorna. Utredningen ansåg även att skolhälsovården behövde ses över liksom den så kallade hemundervisningen
Inte heller har förslaget om att råd och anvisningar skulle utarbetas för personal inom skola, barnomsorg, socialtjänst och sjukvård som möter dessa barn genomförts. Personalen saknar ofta både kunskap och erfarenhet inom området. Utredningen ansåg vidare att socialtjänsten borde ta ett större ansvar om de rörelser som till exempel förespråkar barnaga och andra aktiviteter som strider mot de lagar och regler som finns inom socialtjänstens intresseområde.
Utredningen var tydlig på att åtgärder behövde vidtas för att förebygga att barn far illa i vissa rörelser. Åtgärdsförslagen var:
? Forskningsinsatser om barns situation i slutna samfund. ? Utarbetande av råd och anvisningar till olika personalkategorier ? Fristående skolor ? Hemundervisning
Remissbehandlingen visade att en majoritet av de svenska sakkunniga på barnområdet stödde utredningens förslag. Utredningens förslag har inte lett till några åtgärder. Däremot har händelser inträffat som enligt vår mening visar att utredningens förslag måste förverkligas. De redovisas bl.a. i boken Sektbarn av Charlotte Essén, som utkom i våras. Den handlar om barn som växt upp i slutna, extrema, ofta religiösa grupper, ibland kallade sekter. [...]
Barbro Westerholm, Liselott Haglind och Lars Tysklind har skrivit ihop en väldigt bra motion till riksdagen.
Den är dessutom mycket genomarbetad (14 sidor!) och informativ, då man går igenom vad 6 europeiska länder, bl a Tyskland och Frankrike, har gjort och gör i dagsläget gällande "skydd och hjälp till barn och vuxna som utsatts för manipulativt ledarskap (sekter)". Vet inte om motionen är inlämnad ännu så den är sökbar.
Vill du lämna ditt stöd till Barbro Westerholm och hennes arbete när det gäller manipulativa sekter så maila gärna till Barbro.
Har fått tips på att Rädda Barnen har något på gång, återkommer så fort det kommer klart besked.
Vill än en gång uppmana, köp Charlotte Esséns bok Sektbarn, den bör finnas i varje hem. Vi vet aldrig när en anhörig, vän eller arbetskamrat råkar illa ut.
Grafik, gul ros som frilagts från ett foto och sedan lite scrollworks och olika layerstyles. Allt är i PNG-format, så vill du ha bilden så går den att placera på vilken bakgrund som helst, det vita syns inte.
Han är fortfarande uppdaterad på vad som händer i Knutby. Mordet på pastorsfrun var en omvälvande händelse i Uppland och hela Sverige. En märklig församling blev väl genomlyst, och även om religionsfriheten är viktig tycker han "det känns knepigt" med de äldre församlingsmedlemmarna i Knutby, som hoppade av när församlingen förändrades. Han anser att de misshandlades psykiskt. - Det var tragiskt. Jag tycker också att församlingen svek Sara Svensson hösten innan mordet. De kunde ha visat större medmänsklighet. Hela artikeln finns här:
Det är många som reagerar starkt på, Knutby Filadelfia med Åsa Waldau i spetsen och dess övriga ledning och Saras kamrater hur de kunde behandla henne så omänskligt. Åsa Waldau säger själv i TV att hon körde ut Sara Svensson ensam mitt i natten.
Vad finns den kärleksfulla gemenskapen Åsa Waldau talar om?
Photo från Colorado, USA, hög klar himmel och underbar klar ren luft. Hösten är en favorit, fina färger, allt har blivit lugnare efter en hektisk sommar. Mycket fina höstlöv och färger som ger inspiration till grafikarbeten.
Grafik, lite olika lager och så blev det så här färggrant.
