.
Enligt Runo Samuelson, frilansjournalist och medlem i en pingstförsamling gör det med all säkerhet det.
Så här skriver Runo i Eskilstunakuriren:
Jag besökte församlingens möten flera gånger efter morddramat i jobbet för att filma och intervjua. På ytan såg det väldigt vackert och fint ut.
Mötesstilen och framför allt den intensiva sången och bönen påminde om Livets ord i Uppsala.
Men skottdramat, den efterföljande polisutredningen och medias granskning av en mängd predikningar blottlade att det under ytan fanns en sekteristisk lydnadskultur, som predikats av församlingens pastorer i flera år dessförinnan.
Med hänvisning till bibeln, uppenbarelser, syner och direkta "tilltal" från Gud och/eller Jesus kunde pastorerna få in medlemmarna i den rätta trosfållan och behålla dem där i lydnad, tukt och förmaning. Utfrysning ur gemenskapen och hot om Guds straff kunde drabba dem som vågade ifrågasätta pastorernas undervisning.
Men sättet att kontrollera människor på är inte unikt för församlingen i Knutby och för att förstå mekanismerna och strukturen där måste de sättas in i ett större sammanhang. De har sina rötter i bland andra Livets ord i Uppsala.
Utan grundaren och pastorn Ulf Ekmans mycket auktoritära ledarstil och undervisning om total lydnad under honom och samsyn med hans visioner för att få vara med i Livets ords församling, särskilt under hans första 10-20 år från starten 1983, så hade liknande strukturer aldrig fått fäste i Knutby.
De som vågade kritisera Ekman kunde få höra att de var upproriska mot Gud eller att de hade en upprorisk ande i sig. Medlemmar uteslöts om de kom med åsikter och synpunkter om företeelser i församlingen som de ansåg var osunda. Ekman var den ende som "hörde från Herren" om vad som var sunt, rätt och riktigt för medlemmarna.
Pastorerna i Knutby var inte sena att ta efter vad de trodde var ett framgångsrecept. För att lära sig mer gick förstepastorn på Ekmans bibelskola och medlemmar började ta kontakter med Ekmans undervisning, konferenser och gudstjänster.
Men ett liknande osunt maktbegär och kontrollbehov fanns tidigare (finns fortfarande?) även inom pingströrelsen. Mer eller mindre auktoritära pingstpastorer styrde (styr också i dag?) sina respektive församlingar med hård och bestämd hand, starkt uppbackade av äldstekåren (styrelsen).
Olika frikyrkor i Sverige har gjort mycket gott, men det finns även en mörk sida. Det är viktigt och angeläget att leda en kristen gemenskap utan krav på total lydnad men med öppen och generös attityd.
Det vore mycket intressant om professor Eva Lundgren vid Uppsala universitet gick vidare i sin forskning om Knutbyförsamlingen och breddade och fördjupade den till att även omfatta föregångare som Livets ord och delar av frikyrko¬Sverige.
Artikeln finns här:
http://www.ekuriren.se/ekuriren/standard_artikel.php?id=820359&avdelning_1=107&avdelning_2=203
Foto som blivit manipulerat och dekorerat. En liten söt Phaleneflicka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar