.
Att lämna sekten Jehovas vittnen det är som att skriva under sin egen dödsdom säger Noomi Lappalainen i Aftonbladet
Artikeln här
Det finns en plusartikel och det är någon som lagt upp den här (obs vi har inte laddat upp utan hittat länken), det är en PDF-fil
Här
Plusartikeln är skriven av Majken Jilkén här är slutet på artikeln:
Hon kände sig olycklig. Väl hemma hos sina föräldrar igen började hon genast göra en ny plan. Hon hade bestämt sig. Till slut skrev hon brevet. – Mitt enda fokus var: De ska inte få övertala mig. De hotade med utfrysning, att jag missade mitt eviga liv och skulle dö. Noomi stod på sig. Hennes föräldrar var helt förstörda. De trodde hon var besatt av demoner. – Det var ju helt knäppt. Det var ju mina föräldrar som tänkte så... Främling i sitt hem Familjen flyttade och bytte församling. Noomi som bara var 15 år tvingades att bo kvar hemma. Utfrysningen började. – Det blev ensamt, jag kände ingen i Nynäshamn dit vi flyttade. Mamma och pappa fick inte prata med mig. Det var som att vi bara var bekanta fast jag bodde hemma. Jag fick vara med på vardagsaktiviteter men inte i den andliga gemenskapen. Om vi hade gäster var jag tvungen att gömma mig på mitt rum. Hon drömde om att fylla 18 år och få flytta hemifrån. Fast att bli myndig innebar även att föräldrarnas utfrysning skulle vara total. Men räddningen kom tidigare än så. När Noomi var 16 träffade hon en kille. – Det var helt underbart, jag flyttade hem till honom, två hus bort. Nu fanns ju inga regler längre. Jag skolkade från gymnasiet, festade, det var kaos. Hon kom ihåg hur församlingen hade pratat om de som hoppar av, om att de alltid såg ut som knarkare, klädde sig som prostituerade. – Det var så jag hade fått höra att det skulle gå för mig. Nu var jag ju en av dem, så jag kände mig precis som skräckexemplen. Jag var ju utesluten. Jag
var en dålig människa. Fast jag drömde om någonting bättre. Hon tappade kontakten helt med sina föräldrar. Hon vet nästan ingenting om sina föräldrar i dag. Hon gjorde slut med killen och lärde känna nya vänner. Hon skrev mycket. Hon kände sig fri. – Men inombords var det helt förvirrat. Sakta började hon bygga upp en tillvaro men hon var fortfarande vilsen. Till slut tog hon tag i sitt liv. Hon läste in gymnasiet på ett år och vågade för första gången leta efter information om Jehovas vittnen på internet. Det var som en spärr som äntligen släppte. – Jag var tydligen inte ensam, det fanns fler där ute. I dag är tre av hennes närmaste vänner sektavhoppare. Hon har byggt upp en ny familj med vänner från olika generationer. Och hon har själv blivit mamma. I början var hon orolig att hon skulle uppfostra sin nu sexåriga dotter som hon själv blivit uppfostrad. – Jag vill att hon ska få vara barn och känna sig fri. Hon ska veta att hon är älskad för den hon är, och fundera själv på vad hon vill tro på. Nu känner jag mig trygg som mamma, säger Noomi. Hon jobbar på Hjälpkällan, en förening som fångar upp människor som försöker hoppa av sekter och hjälper dem in i samhället. Hon trivs med sitt liv. – Jag är glad att jag hoppade av. Jag vet inte vad jag tror på i dag, men vet du vad? Det känns faktiskt helt okej, säger Noomi.
Fotnot: Vill du veta mer? Gå in på www.hjalpkallan.org
Malin Jilkén
***
Var finns medmänskligheten hos dessa som kallar sig kristna?Rekommenderar varmt Stefan Einhorns bok Medmänniskor finns att köpa både som bok, CD eller ladda ner i MP3-format här
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172321334
Från Adlibris:
Medmänniskor handlar om vad det innebär att vara människa. I korta berättelser lyckas han fånga olika aspekter av medmänsklighet och kärleksfulla relationer mellan människor.
"Att vara medmänniska är ett stort ansvar och en utmaning", skriver Stefan Einhorn. "Ibland misslyckas vi, ibland lyckas vi, med att vara sanna medmänniskor. Av misslyckanden kan vi välja att lära något, eller att inte.
Världen är full av goda gärningar. Nickar och leenden i vardagliga möten, dörrar som hålls upp, ett berömmande ord, en klapp på en axel, en människa ser en annans behov och hjälper lite extra.
Ofta blir de direkta konsekvenserna av den goda handlingen knappt märkbara. Men ibland får en god handling, liksom en ond, stora konsekvenser som vi kanske inte ens är medvetna om, eller blir varse först efter lång tid."
I Medmänniskor väljer Stefan Einhorn att skildra den goda handlingens kraft i form av korta, fristående berättelser. De skönlitterära texterna, som var och en tar upp en särskild aspekt av medmänsklighet, varvas med författarens egna resonemang kring ämnet. Den läsare som uppskattade Stefan Einhorns förmåga att enkelt och glasklart redogöra för det komplicerade och svårgripbara kommer att känna väl igen sig. Här finns samma sorts kloka och tankeväckande iakttagelser som i Konsten att vara snäll. I Medmänniskor skriver författaren om olika relationer mellan människor, till exempel far och son, lärare och elev, läkare och patient, eller två väninnor. Han visar hur ett möte, ofta av en slump, kan bli livsavgörande för människor och förändra allt. Att läsa Stefan Einhorns texter är att få syn på sitt eget förhållningssätt till andra människor - anhöriga, vänner eller främlingar. Och kanske själv bli en bättre medmänniska ?
***
Har just själv lyssnat på boken och den är mycket bra, kan varmt rekommendera den.
Det här är en sådan där "måste-läsa-bok".
Tänk om alla sektledare, de i kretsen kring det destruktiva, f.d. sektledare, de som bara strävar efter makt och en position läst den, hade de då behandlat sina kamrater i sekter så fruktansvärt illa? Boken ger många tankar på det egna handlandet och bör läsas om med jämna mellanrum, kan man bli tillräckligt ofta påmind om att vara medmänniska?
Stefan läser själv in sina böcker, har en mycket bra uppläsarröst, en varm, genuin och mycket empatisk människa.
***
Stefan Einhorn presenterar sin nya bok Vägar till visdom i Dagens monter på bokmässan, Göteborg, se live här:
http://www.dagen.se/blogg/bokmassan09/2009/09/live-fran-bokmassan-forfattarsamtal-med-stefan-einhorn
Från Adlibris:
Visdom - det låter som något ouppnåeligt, gammaldags och passé. Som något för filosofer och nobelpristagare. Idag talar vi hellre om flexibilitet, kompetens och att vara smart.
Inget kunde vara mer fel, menar Stefan Einhorn menar Stefan Einhorn som i sin nya bok på ett högst konkret och nära sätt ger råd om hur vi alla kan växa i visdom. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har tillgång till visdom varit så viktig och angelägen. Vi lever i en tid när individen på ett unikt sätt har möjlighet att påverka sitt eget (och andras) liv. Det handlar inte bara om beslut på liv och död, om framtida ödesfrågor som storskaliga krig och klimathot, tillgång till visdom kan bistå oss också i vardagliga situationer.
Men detta är inte en vis bok utan en bok om visdom. En vis bok förmedlar kloka råd om hur vi ska leva våra liv, medan denna bok om visdom har som syfte att lära ut hur vi kan bli allt visare. Målsättningen är att lära ut grunderna och därefter är det läsarens sak att använda sin visdom på bästa sätt
Visdom är ett högst konkret förhållningssätt till livet, skriver Stefan Einhorn, som leder till fördjupade möjligheter att leva ett rikt liv och till bättre relationer med våra medmänniskor.
Med belysande exempel från vetenskapen, populärkulturen och egna erfarenheter förklarar Stefan Einhorn hur vi alla kan tillägna oss visdom och få ett meningsfullare liv.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137135112
***
Ännu en bok att lägga på inköpslistan, tror den skall köpas som MP3 då kan man tanka ner den direkt från Adlibris så fort man betalat med sitt bankkort. Är så nyfiken på den så varför vänta.*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar