måndag 28 september 2009

Kristi Brud, Drottning Tirsa, Åsa Waldau i Aftonbladet

.
.
Har Aftonbladet har hittat en ny skandaldrottning att skriva om sedan skandaldrottningen Linda Rosing blev gravid?

Skandaler genererar pengar i kvällspressens börs och båda skandaldrottningarna står ungefär på samma bildningsnivå och är lika narcissistiska.
Ingen av damerna (ingen av dem är ju några verkliga ladys) inser att finns det familj och barn så bör man inte i ren desperation efter uppmärksamhet löpa gatlopp i pressen.

Båda skandaldrottningarna skulle göra sig själva en tjänst om de satsade på att läsa in gymnasiekompetens och skaffa sig ett hederligt yrke, men det där att vara ett föredöme för sina barn kanske inte är prioritet nummer ett för en skandaldrottning. Eller varför inte satsa på hederlig allmänbildning, Åsa Waldau har inte ens utbildning till pastor men i det mupperiet behövs säkert ingen utbildning det räcker med att vara tillräckligt inbillad och se till att fårahjorden också är gravt inbillad och manipulerad så ramlar pengar och presenter in.

Vet inte om de båda resonerar som hellre ökänd och till åtlöje än okänd?

Åsa Waldau aka drottning Tirsa sångerska, ser det som humor, däremot har Åsa en lillasyster som sjunger underbart vackert och även en systerdotter som har en mycket vacker sångröst.

I Aftonbladets faktaruta står lite om Åsa men på Flashback forum finns det någon som har helt andra fakta som får tolkas som mer korrekta.

Här:


En god vän hittade ett forum där vuxna barn till narcissistiska föräldrar skriver och där finns en tråd om just Kristi brud, drottning Tirsa aka Åsa M Waldau Knutby.

Tråd om Åsa här:


Stort tack till vännen som hittade denna tråd om Jesubruden

När får vi se inlägg på det forumet från ledarskapets barn från till exempel Knutbysekten/Knutby Filadelfia och Cowboysekten Kristet Center Syd/Kingdom Center i Höör? Gissar att det endast är en tidsfråga, barnen växer upp och många kommer att frigöra sig från den destruktiva miljön. Bra att det finns forum för de som vuxit upp med narcissistiska föräldrar.
Sektliv är ingen lämplig miljö för någon och absolut inte för barn och ungdomar.






Skönsjungande katten Ann* och den tongivande systern Drottningkatten som full av avund lurpassar i det mörka

söndag 27 september 2009

Jehovas vittnen, Bokmässan GBG Stefan Einhorn

.
.

Att lämna sekten Jehovas vittnen det är som att skriva under sin egen dödsdom säger Noomi Lappalainen i Aftonbladet

Artikeln här

Det finns en plusartikel och det är någon som lagt upp den här (obs vi har inte laddat upp utan hittat länken), det är en PDF-fil

Här


Plusartikeln är skriven av Majken Jilkén här är slutet på artikeln:

Hon kände sig olycklig. Väl hemma hos sina föräldrar igen började hon genast göra en ny plan. Hon hade bestämt sig. Till slut skrev hon brevet. – Mitt enda fokus var: De ska inte få övertala mig. De hotade med utfrysning, att jag missade mitt eviga liv och skulle dö. Noomi stod på sig. Hennes föräldrar var helt förstörda. De trodde hon var besatt av demoner. – Det var ju helt knäppt. Det var ju mina föräldrar som tänkte så... Främling i sitt hem Familjen flyttade och bytte församling. Noomi som bara var 15 år tvingades att bo kvar hemma. Utfrysningen började. – Det blev ensamt, jag kände ingen i Nynäshamn dit vi flyttade. Mamma och pappa fick inte prata med mig. Det var som att vi bara var bekanta fast jag bodde hemma. Jag fick vara med på vardagsaktiviteter men inte i den andliga gemenskapen. Om vi hade gäster var jag tvungen att gömma mig på mitt rum. Hon drömde om att fylla 18 år och få flytta hemifrån. Fast att bli myndig innebar även att föräldrarnas utfrysning skulle vara total. Men räddningen kom tidigare än så. När Noomi var 16 träffade hon en kille. – Det var helt underbart, jag flyttade hem till honom, två hus bort. Nu fanns ju inga regler längre. Jag skolkade från gymnasiet, festade, det var kaos. Hon kom ihåg hur församlingen hade pratat om de som hoppar av, om att de alltid såg ut som knarkare, klädde sig som prostituerade. – Det var så jag hade fått höra att det skulle gå för mig. Nu var jag ju en av dem, så jag kände mig precis som skräckexemplen. Jag var ju utesluten. Jag
var en dålig människa. Fast jag drömde om någonting bättre. Hon tappade kontakten helt med sina föräldrar. Hon vet nästan ingenting om sina föräldrar i dag. Hon gjorde slut med killen och lärde känna nya vänner. Hon skrev mycket. Hon kände sig fri. – Men inombords var det helt förvirrat. Sakta började hon bygga upp en tillvaro men hon var fortfarande vilsen. Till slut tog hon tag i sitt liv. Hon läste in gymnasiet på ett år och vågade för första gången leta efter information om Jehovas vittnen på internet. Det var som en spärr som äntligen släppte. – Jag var tydligen inte ensam, det fanns fler där ute. I dag är tre av hennes närmaste vänner sektavhoppare. Hon har byggt upp en ny familj med vänner från olika generationer. Och hon har själv blivit mamma. I början var hon orolig att hon skulle uppfostra sin nu sexåriga dotter som hon själv blivit uppfostrad. – Jag vill att hon ska få vara barn och känna sig fri. Hon ska veta att hon är älskad för den hon är, och fundera själv på vad hon vill tro på. Nu känner jag mig trygg som mamma, säger Noomi. Hon jobbar på Hjälpkällan, en förening som fångar upp människor som försöker hoppa av sekter och hjälper dem in i samhället. Hon trivs med sitt liv. – Jag är glad att jag hoppade av. Jag vet inte vad jag tror på i dag, men vet du vad? Det känns faktiskt helt okej, säger Noomi.

Fotnot: Vill du veta mer? Gå in på www.hjalpkallan.org
Malin Jilkén
***

Var finns medmänskligheten hos dessa som kallar sig kristna?
Rekommenderar varmt Stefan Einhorns bok Medmänniskor finns att köpa både som bok, CD eller ladda ner i MP3-format här

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172321334

Från Adlibris:

Medmänniskor handlar om vad det innebär att vara människa. I korta berättelser lyckas han fånga olika aspekter av medmänsklighet och kärleksfulla relationer mellan människor.

"Att vara medmänniska är ett stort ansvar och en utmaning", skriver Stefan Einhorn. "Ibland misslyckas vi, ibland lyckas vi, med att vara sanna medmänniskor. Av misslyckanden kan vi välja att lära något, eller att inte.
Världen är full av goda gärningar. Nickar och leenden i vardagliga möten, dörrar som hålls upp, ett berömmande ord, en klapp på en axel, en människa ser en annans behov och hjälper lite extra.
Ofta blir de direkta konsekvenserna av den goda handlingen knappt märkbara. Men ibland får en god handling, liksom en ond, stora konsekvenser som vi kanske inte ens är medvetna om, eller blir varse först efter lång tid."

I Medmänniskor väljer Stefan Einhorn att skildra den goda handlingens kraft i form av korta, fristående berättelser. De skönlitterära texterna, som var och en tar upp en särskild aspekt av medmänsklighet, varvas med författarens egna resonemang kring ämnet. Den läsare som uppskattade Stefan Einhorns förmåga att enkelt och glasklart redogöra för det komplicerade och svårgripbara kommer att känna väl igen sig. Här finns samma sorts kloka och tankeväckande iakttagelser som i Konsten att vara snäll. I Medmänniskor skriver författaren om olika relationer mellan människor, till exempel far och son, lärare och elev, läkare och patient, eller två väninnor. Han visar hur ett möte, ofta av en slump, kan bli livsavgörande för människor och förändra allt. Att läsa Stefan Einhorns texter är att få syn på sitt eget förhållningssätt till andra människor - anhöriga, vänner eller främlingar. Och kanske själv bli en bättre medmänniska ?

***

Har just själv lyssnat på boken och den är mycket bra, kan varmt rekommendera den.
Det här är en sådan där "måste-läsa-bok".
Tänk om alla sektledare, de i kretsen kring det destruktiva, f.d. sektledare, de som bara strävar efter makt och en position läst den, hade de då behandlat sina kamrater i sekter så fruktansvärt illa? Boken ger många tankar på det egna handlandet och bör läsas om med jämna mellanrum, kan man bli tillräckligt ofta påmind om att vara medmänniska?

Stefan läser själv in sina böcker, har en mycket bra uppläsarröst, en varm, genuin och mycket empatisk människa.


***

Stefan Einhorn presenterar sin nya bok Vägar till visdom i Dagens monter på bokmässan, Göteborg, se live här:

http://www.dagen.se/blogg/bokmassan09/2009/09/live-fran-bokmassan-forfattarsamtal-med-stefan-einhorn

Från Adlibris:

Visdom - det låter som något ouppnåeligt, gammaldags och passé. Som något för filosofer och nobelpristagare. Idag talar vi hellre om flexibilitet, kompetens och att vara smart.

Inget kunde vara mer fel, menar Stefan Einhorn menar Stefan Einhorn som i sin nya bok på ett högst konkret och nära sätt ger råd om hur vi alla kan växa i visdom. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har tillgång till visdom varit så viktig och angelägen. Vi lever i en tid när individen på ett unikt sätt har möjlighet att påverka sitt eget (och andras) liv. Det handlar inte bara om beslut på liv och död, om framtida ödesfrågor som storskaliga krig och klimathot, tillgång till visdom kan bistå oss också i vardagliga situationer.

Men detta är inte en vis bok utan en bok om visdom. En vis bok förmedlar kloka råd om hur vi ska leva våra liv, medan denna bok om visdom har som syfte att lära ut hur vi kan bli allt visare. Målsättningen är att lära ut grunderna och därefter är det läsarens sak att använda sin visdom på bästa sätt

Visdom är ett högst konkret förhållningssätt till livet, skriver Stefan Einhorn, som leder till fördjupade möjligheter att leva ett rikt liv och till bättre relationer med våra medmänniskor.

Med belysande exempel från vetenskapen, populärkulturen och egna erfarenheter förklarar Stefan Einhorn hur vi alla kan tillägna oss visdom och få ett meningsfullare liv.

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137135112



***

Ännu en bok att lägga på inköpslistan, tror den skall köpas som MP3 då kan man tanka ner den direkt från Adlibris så fort man betalat med sitt bankkort. Är så nyfiken på den så varför vänta.

*****




Margaretha Sturesson Bokmässan

.
.

För flera år sedan hoppade hon av sekten Kingdom center. I dag står hon i Dagens monter med en nyutgiven bok och berättar om demonutdrivning som tagit svåra fysiska former, vägen tillbaka och skillnaden på en sund och sekteristisk församling.

Margaretha Sturesson går att se live hos Dagen här:

http://www.dagen.se/blogg/bokmassan09/2009/09/forfattarsamtal-med-margaretha-sturesson

En annan avhoppare från sekten Kristet Center Syd berättar i sin blogg om sekten:

http://mariamoberg.blogg.se/2009/march/utkast-jag-vill.html

http://mariamoberg.blogg.se/2009/january/fran-kristet-center-syd-till-livets-ord.html

och här:

http://blogg.passagen.se/missdani/entry/f%C3%B6r%C3%B6vare_m%C3%A5las_ut_som_offer


***

Sekten i Höör fortsätter med demonutdrivning, enligt rykte sker den nu i Danmark. Har inte fått några informationer från de som varit på bokmässan, vi återkommer säkert till det senare.


onsdag 23 september 2009

Rigmor Robért - artikel på Newsmill

.
.

"Hur är det med kvinnor och mäns hjärnor och deras benägenhet för våld? Faktum är att unga kvinnor enligt utvecklingshistorien förbereds på att ge närhet, näring och beskydd till små barn. För nästa generation är mammans försiktighetsprincip och känslighet mer funktionell än risktagande med lust till revansch och triumf. Lisbeth Salanders karaktär är inte kvinnlig." Det skriver läkaren och psykoterapeuten RIGMOR ROBÈRT.

[...]

Kvinnliga sekt- eller terrortorpeder, som Hanadi Jaradat eller barnflickan i Knutby, är inte som Lisbeth Salander ute efter revansch för egen del. De är troende och beordrade att döda för en påstått hård Gud i ett himmelskt dödsrike.

Läs hela artikeln här

En mycket god vän tipsade oss om artikeln på Newsmill. Tusen Tack!

Rigmor Robért gör en analys av Stieg Larsons romanfigur Lisbeth Salander, mycket bra och läsvärd artikel som varmt rekommenderas.



Små ulliga gulliga dunbollar

tisdag 22 september 2009

Åsa Waldau eller Drottning Tirsa som hon kallas

.
.
Åsa Waldau även kallad Kristi brud/drottning Tirsa, hennes höghet har uppenbarat sig hos Morgonpasset i P3 den 9 september, ni kan lyssna på den fullständigt absurda drottningen i SR- arkivet

http://www.sr.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=2024


Hennes nåd uppenbarar sig ungefär ca kl 08 i programmet som består av lätta men ändå för den invigda rätt avslöjande frågor till Jesus maka. Åsa får frågor om sina barn och berättar om ett av barnen och någon T-shirt med text, samma har hon berättat i TV hos Malou för ett halvår sen. Har det inte hänt något i barnens liv på ett halvår? Sedan berättar Åsa Waldau om hennes jordiske make Patrik Waldau att han bakar bullar, det berättade hon för 4-5 år sedan.

Programledaren frågar inte om varför Maria Larsson är så mycket tillsammans med Patrik och även följer med honom på föräldradagar i barnens skola. Däremot frågar programledaren om Åsas inställning till homosexuella, här blir det återigen knepigt för drottning Tirsa, kanske finns det homosexuella med i hennes lilla sekt som hon "botat" vad vet vi?

Homofobin är ett signum på Knutbysektens medmänsklighet, tänk att inte låta människor vara som de är och respektera dem. Antingen skall de göras om eller också får de inte vara med i den "varma och medmänskliga värme" som finns i församlingen.

Åsa Waldau/KristiBrud säger att alla avhoppare ljuger, Åsa vet ju men säger att hon har tystnadsplikt. Nåja, vi säger sen när började Åsa Waldaus tystnadsplikt gälla? Mycket intressant!


En sak som programledaren kunde frågat Åsa Waldau om är varför hon undertecknar sina SMS med "drottning Tirsa", vilken ställning i sekten hennes jesuförmedlare har, och hur hon som bor på andra sidan gräsmattan inte visste vad som pågick under år i Alexandra och Helge Fossmos hem, där även barnflickan bodde.

Det var alltså som vanligt en massa fula grodor som hoppade ur Jesu makas mun.

Vad Åsa och sekten bör känna till är att varje seriös media de figurerar i så har redaktionerna varit i bloggar och läst på.


Avmaskad katt från foto, bakgrunden fantasi av blommor

måndag 21 september 2009

Sektinfo's mailbox överfull

.
.

Det märks att skolorna börjat, elever hör av sig och vill veta mer om destruktiva sekter och sekten i Knutby.

Vi har haft ett längre blogguppehåll och är väldigt ringrostiga så ha lite tålamod med oss.

Här är något att börja med:

http://sektinfo.blogspot.com/2009/03/kannetecken-pa-sekter.html

på vänster sida finns länkar till andra organisationer, kika gärna på deras hemsidor, där finns också boktips på böcker som finns på bibliotek att låna.

Vi är så glada och tacksamma att ni tar er tid och sätter er in i hur farliga sekter som t.ex. Knutbysekten, Scientologerna med flera fungerar och hur de försöker rekrytera.


Den tongivande Åsa Waldau har svamlat runt i morgonpasset i P3 så nu skall vi de närmaste dagarna lyssna av, förväntningarna är inte stora att det skall vara annat än intelligensbefriande svammel som vanligt.



Det här är ett hastverk som tillkommit under telefonprat, ungefär som man kluddar på ett block fast detta blev i Photoshop

Håkan Järvå & Charlotte Essén

.
.
För er som kan besöka Bokmässan i Göteborg nästa vecka:

Psykolog Håkan Järvå och författaren Charlotte Essén kommer att ha en gemensam monteraktivitet hos
Föreningen Vetenskaps och Folkbildning, monter B07:64, på fredag 25/9 kl. 14-15, samt söndag 27/9, kl. 14-15.


Ämnet är förstås omkring böckerna "Sektbarn - ett reportage om de utvalda för paradiset" samt "Sektsjuka - bakgrund, uppbrott, behandling". Den senare utkommer i samband med mässan och Håkan är redaktör och författare.

Håkan Järvå presenterar dessutom "Sektsjuka - bakgrund, uppbrott, behandling" på ett miniseminarium, torsdagen 24/9, 12.00-12.20, "Sektsjuka och rehabilitering".

Se mer om boken på Studentlitteraturs hemsida

Charlottes Sektbarn hittar ni här






Håkan Järvå


Charlotte Essén


*****



Det skall bli spännande att få läsa Håkan Järvås bok Sektsjuka, hoppas att det skickas ett gratisexemplar till Världen idag. Ruben Agnarsson har gjort mycket gott arbete med att belysa sekten i Knutby i många artiklar så när han i somras skrev att sektsjuka inte finns hoppas jag det var ett utslag av stress eller solsting annars blir jag djupt besviken.


lördag 19 september 2009

Charlotte Essén - Bokmässan och föreläsningar

.
.
"Sektbarn - ett reportage om de utvalda för paradiset".

Bokmässan, Göteborg , kommer Charlotte att prata omkring boken i Föreningen Vetenskap och Folkbildnings monter, B07:64, fredag 25/9, kl. 14-15 samt söndag 27/9, kl. 14-15.


SENSUS arrangerar sedan en föreläsningsserie ”Allvarligt talat …” i Göteborgs Stadsbiblioteks hörsal under hösten och Charlotte Essén inleder den 29/0 2009, kl. 18.00-19.30, med att prata om Om sektbarn - i relation till FN:s Barnkonvention. FN:s Barnkonvention firar som bekant 30-års jubileum i år.

Innan dess, samma dag, föreläser Charlotte vid ett halvdagsseminarium med samma namn - Om sektbarn i relation till FN:s Barnkonvention. Seminariet hålls mellan klockan 13-16 och platsen är densamma, Göteborgs Stadsbiblioteks Hörsal.

Inbjudan har gått ut till personal inom socialtjänst, vård och omsorg och utbildning, det är ROS och SENSUS som inbjuder till halvdagsseminariet.

Anmälan senast 21 september till SENSUS och Marie-Louise Ström, tel.031 -708 39 28. Moderator är Anna-Lena Leuchovius.

Läs mer på SENSUS hemsida

samt på Göteborgs Stadsbiblioteks hemsida

Under hösten kommer Charlotte Essén sedan bland annat föreläsa på Fryshuset den 18/9 i Stockholm, för deras personal inom skol- social- och fritidsverksamheterna, samt för personal på Helsingborgs Lasarett den 2 oktober.


Känn Er varmt välkomna, ni som har en möjlighet att ta er till Bokmässan samt de platser som Charlotte föreläser.


fredag 10 juli 2009

Världen i Dag fått värmeslag?

.
.

Artikel och kommentarer av artikeln är mycket läsvärda. Får erkänna att jag satte kaffet i vrångstrupen när jag läste detta. Nu är det med förundran och oro jag med flera undrar vilken väg skall tidningen Världen i Dag vandra?


http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4607&Itemid=31

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4717&Itemid=28


måndag 15 juni 2009

Ulf Jonasson har skrivit till riksåklagaren

.
Mailet till Riksåklagaren från Ulf Jonasson


Jag har återigen besökt Inger och Ingvar Johansson - Helénes föräldrar - och Kenneth Ågren. Det blev två mycket givande samtal. Som ett resultat av dessa två möten beslöt jag att maila till Riksåklagaren (RÅ):

Till Riksåklagaren,

Jag vill fästa RÅ:s uppmärksamhet på följande blogg; ”Var Heléne Fossmos död den 18 dec 1999 Knutbys första mord?” http://forum.alltominget.se/index.php/topic,1029.0.html

Jag påbörjade bloggen den 4 sept 2008 och till dags dato har den besökts vid mer än 9 000 tillfällen. En debattversion av innehållet publicerades på Newsmill, den 26 febr 2009, och där har noterats fler än 3 000 besök.

Min ingång till omständigheterna kring Heléne Fossmos dödsfall gick via två kanaler,

1) dels har min hustru Birgitta Jonasson (Medicine Doktor i rättsmedicin) och undertecknad (Doktor i folkhälsovetenskap) sedan 1993 bedrivit forskning från ett rättsmedicinsk perspektiv om den smärtstillande substansen Dextropropoxifen, dvs den substans som Heléne Foss hade i blodet vid sitt dödsfall.

2) dels satt jag i den sociala distriktsnämnd i Uppsala som beslöt var familjen Fossmos tre barn skulle placeras, hos Helge Fossmos syster i Småland. Folkpartiet och moderaterna reserverade sig mot detta beslut, jag representerade folkpartiet i nämnden.

Med tiden växte mitt engagemang vad gäller Heléne Fossmos död. Helge Fossmo frikändes i både rättsliga instanserna, men polis och åklagarna och många flera – bland dem jag - kunde inte acceptera tings-och hovrättens beslut att frikänna honom från mordanklagelsen vad gällde Helénes död. Även domstolen har uttryckt stor förundran kring Helge Fossmos handlande.

Jag är väl medveten om att ärendet betraktas som avslutat – efter friande dom i både tingsrätt och hovrätt - och en avslagen ansökan om att föra upp målet till Högsta Domstolen. Jag vill dock påstå att en del nya uppgifter tillkommit sedan rättegångarna - inte minst kring den forskning som vi bedrivit om Dextropropoxifenet – och vars resultat vi inte anser har beaktats i rättegångarna. Därför vill jag redovisa mina fynd och reflektioner för RÅ vad gäller omständigheterna kring Heléne Fossmos död.

Jag hoppas därför att RÅ förutsättningslöst kan ta sig tid att gå igenom mina texter på bloggen - och göra sin egen bedömning huruvida mina redovisade resultat, synpunkter och analyser kan tillföra viktig information om Heléne Fossmos dödsfall.

Med vänliga hälsningar

Ulf Jonasson

...
Ulf Jonasson
Doctor of Public Health(DrPH), Journalist
Lövdalsvägen 5, S640 20 Björkvik, Sweden
Phone: +46(0) 155-714 55
Cellphone: +46(0) 730 23 26 00
...

Jonassons tråd på forumet AlltOmInget



Reflektion från en gammal man med livserfarenhet, är det någon i Sverige som tror att Helge Fossmo inte känner till hur Helene Fossmo mötte döden? Jag har inte träffat på någon.
En hemlighet kan bevaras så länge den endast finns hos en person, hemligheten om Helene bör finnas hos fler än en person.

Ställer en öppen fråga till Helge Fossmo och de i den innersta kretsen som fanns runt Helge Fossmo i Knutby vid tiden för den så kallade "halkolyckan" som föregicks av ett uttalande från Åsa M Waldau till Helene ~böjer du dig inte så får du gå hem~

NÄR TROR HELGE med flera att BOMBEN BRISERAR
?

/Eric Nilsson, bloggvikarie

tisdag 9 juni 2009

Vägen kantad med offer för maktmissbrukande ledarskap i sekter

.
Nunnan Helen Hägglund berättar i Sv. Journalen

Du ser likheter mellan ditt klosterliv och sekter som Guds Barn, Knutby och scientologerna?

– Absolut. De är kopior av varandra säger Helen Hägglund i Svenska journalen

Din abbedissa var också en sorts Kristi Brud?

– Ja, jag ser många likheter, eftersom de använder samma bibelcitat, samma skriftställen, samma psykologi. Det är mycket svartvita bilder, mycket gottont, rätt-fel, synd-helighet, Gud-djävulen.
Jag ser till och med samma mimik, samma övertygande sätt. Skulle man sätta på pränt vad de säger, skulle man bara skaka på huvudet. Men de är så smarta, så charmerande att man accepterar allt de säger.

Är de sådana från början, eller blir de korrumperade av makten?

– Jag tror de blir sådana. Det här är personer som inte tål att få makt.
De speglar sig i ja-sägarna som fi nns runt omkring och börjar så småningom att likställa sin egen vilja
med Guds. Det är då de skaffar en stor bil för att ”ämbetet kräver det".

Helen Hägglunds beskrivning av personer som är maktgiriga håller jag med om, det är människor som lätt går in i ett maktmissbruk.

Vägen är kantad av människor som fallit offer för maktmissbrukande sektledare som Åsa Waldau, Gembäcks, Knutby, Helge Fossmo, Scientologerna, Margaretha Sturesson och Christer Segerliv Kristet Center Syd.

Artikel i Dagen



Fler recenserade böcker i media

.
Det finns en hel del att lära av Knutbykoden


Säger Gubb Jan Stigson i en artikel i Dalademokraten

Den kod Lundgren löser gåtan Knutby med skulle säkert kunna användas för förklaringen av fenomen som självmordsbombare, Koresh-sekten i Waco, scientologer och säkert också bra nära framväxten av en-procentsgängen bland de kriminella.
I de här fenomenen finns sådant som auktoritetstro. Blind lydnad. Underkastelse. Flocktillhörighet. Och inte minst fruktan för att hamna utanför den utvalda gruppen. Knutby-koden.

Poliserna som först kom till brottsplatserna i Knutby frapperades av den relativa likgiltigheten hos församlingsmedlemmarna. När pastorns hustru hittades skjuten till döds blev reaktionen mild. Oj, var hon död?
Knutby-koden visar att dödsfallet inte var oväntat. Kanske sättet, ett brutalt mord med skjutvapen, men att Gud skulle ”ta hem” mordoffret var väntat.
Enligt Lundgren gick flera i församlingen i perioder och fruktade döden. I rädsla för att ha felat mot Gud eller väckt missnöje hos hans lokala profeter och därför i riskzonen för att ”tas hem”, alltså dö. Som pastorns första hustru.
Dö är naturligt. Hemgång. Gud kan fixa det själv, men kan även använda mänsklig hjälp, ”på traven”, skriver Lundgren.

Ur detta föddes skottdramat.
”Det sker inget i Knutby som inte Gud vill”.
På väg att bli utstött ur församlingen trodde sig barnflickan utföra vad hon trodde var Guds önskan.

[.....]


Boken blev dessutom bättre av nästa jag läste.
Bland de böcker som inte skulle recenseras hade jag plockat åt mig ”Amerikanska fascister” av Chris Hedges (Ordfront). Det var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Till denna fascism skulle Hedges nämligen tveklöst ha räknat filadelfiaförsamlingen i Knutby.
Vad Hedges skildrar är nämligen inga klassiska fascister. Han kartlägger den kristna höger som han påstår växa sig allt mäktigare i USA sedan flera år tillbaka. Vad som gör den fascistisk är den ohöljda elitismen, maskuliniteten, konservatism kring fenomen som homosexualitet och politik, fientlighet mot oliktänkande och hyllning av vapen, militarism och korstågsanda. Liksom i Knutby får självutnämnda profeter över huvud taget inte ifrågasättas.

Eva Lundgrens bok Knutbykoden nu 153:- är ett bra köp för oss som vill sätta oss djupare in i vad som hände i Knutby.

Anders Haags bok om sekter recenseras i tidningen Dagen, jag kommer att läsa fler recensioner, den i dagen är endast en av många som kommer. Bloggen har i tidigare bloggningar skrivet om Anders Haags inställning till Åsa Waldau och hennes församling i Knutby.


Recension i HD av boken Vittnet


Michael Azar har skrivit boken Vittnet som recenseras av Jenny Maria Nilsson

För 14 år sedan mördades John Hron av nynazister och snart är det 10 år sedan Breen Atroshi vittnade mot sin far och sina farbröder efter att de mördat hennes storasyster Pela inför hennes ögon. ”Det har sagts att människan bara kan vittna på två sätt: med blodet eller ordet” inleder Michael Azar sin bok ”Vittnet”. Breen vittnade med ordet och såvitt jag vet lever hon till denna dag under livvaktsskydd. Ett högt pris, men ändå lägre än det fjortonårige John Hron betalade då han led martyrdöden på grund av sin medmänsklighet.

”Vittnet” är en genomgång av traditionell, akademisk formalia i genren. Azar diskuterar till exempel Sokrates, Jesus och den nutida förtryckarfavoriten Guantanamo, för all del inget fel i det. Men Azars bok är varken speciellt skarp eller brännande, först i epilogen vibrerar något och där skönjer jag ett personligt ärende och tilltal.
[.....]

Azars fråga är ”Hur känns ett trovärdigt vittne igen?”

[.....]
Bibeln är en hal urkund, det tycks mig som om författaren prövar den som vore den en vetenskaplig källa snarare än en historisk/litterär dito och lämnar övrigt därhän. Kanhända är det så idéhistoriker gör. Men gammalt skitsnack är också skitsnack.

[.....]
Kristna makthavare vet att ”sanning” rinner dem mellan fingrarna. Därför hävdas det att en person visar sin lojalitet med Gud genom att tro det absurda. ”Förnuftet är djävulens högsta hora” lär Luther ha sagt, rapporterar Azar. För Sara Svensson i Knutby var det inte märkligt att Gud sms:ade uppdrag till henne. I den värld hon fostrats sedan barndomen gav en människa prov på sin tillit genom att acceptera det omöjliga.
”Jag såg det med mina egna ögon” heter en annan av essäerna som dryftar människans generella uselhet som vittnen – vi behöver inte ens vara bedrägliga för att vinkla efter egna fördomar. Själv blev jag en gång vittne till ett brott och märkte hur hjärnan genast ville fylla i uppgifter. Det är vår arts specialitet att både kunna inbilla oss vad som helst men också förneka sådant ristat i eldskrift i skyn.

Läsvärt i Helsingborgs Dagblad




lördag 6 juni 2009

Eva Westman, Rigmor Robért i tidningen M:s juninummer

.
Eva Westmans son flyttade till Knutby 1996. Tre år senare följde hans syster efter, 19 år gammal. Sedan dess har Eva på avstånd iakttagit hur barnens personligheter brutits ner, hur de isolerat sig, givit upp allt sitt eget och följt sina ledare.

Hon insåg att något hade gått snett i Knutby långt före morddramat 2004. Men alla försök att få sonen och dottern, i dag i trettioårsåldern, att lämna församlingen har varit förgäves.

[.....]

Min kommentar:

Nu är inte Eva Westman ensam med att vara orolig för sina barn, reportern Majken Öst-Söderlund hade inför intervjun kontaktat flera andra föräldrar som har sina vuxna barn i Knutbysekten och säger att berättelserna är samstämmiga.
Föräldrarna är upprörda och uttrycker rädsla, deras barn lyder ledarna blint och skulle de kritisera ledarna så går de omedelbart miste om den sköra kontakt de har med sina anhöriga i sekten.
En del föräldrar skäms, de vill knappt kännas vid att de har sina barn i sekten.

Min anmärkning:

de som skäms och tror att det är en hemlighet att deras barn är med i sekten - GLÖM DET! Vet att det pratas på arbetsplatser och i kommunerna om barnen i sekten, hur barnbarnen far illa i Guds namn...o.s.v. Hur detta är möjligt? Varför är det bra Eva Westman som agerar? o.s.v.
Att försöka dölja är inte bra, var ärlig och berätta så slipper ni de värsta spekulationerna som jag vet förekommer.
Var rakryggade som Eva Westman och var modiga att stå upp för era barnbarn, ta bort medberoendes dimma framför ögonen och agera för era barnbarns skull.

[.....]


-Gruppen hade egna regler kring barnuppfostran. Ett barn skulle inte skrika om det inte var hungrigt eller hade blöt blöja.
Inte ens ett spädbarn fick protestera. Alla skulle lyda. Eva definierar det hon såg som ren barnmisshandel. Detta ovanpå allt annat märkligt som hände med alltför närgångna kramar och långdragna domedagspredikningar fick Eva och hennes man att säga ifrån ordentligt.
-Om jag inte hade haft synpunkter på ledarna skulle min kontakt med barnen antagligen vara bättre. Men det vore ungefär som att bjuda mina barn på droger om de var missbrukare. Det gör ont att se hur de bryts ner och förändras, säger Eva.

Min kommentar:

Eva och Ulf Westman har hamnat i onåd hos Åsa Waldau och Åsas trogna ledarskap för att de vågar stå upp för de sina och kritisera drönardrottningen Tirsa.
Makarna Westman har mycket god kontakt med sin sonhustru M.W. som lämnade sekten och trodde att maken Alexander skulle följa med men han satte sektlivet före fru och de två barnen.

Självklart är det ren barnmisshandel att behandla barn så, föräldrainstikten är helt satt ur spel. Läs gärna kapitlet om Knutbysekten i Charlotte Esséns bok.

Min anmärkning:

Alexander är en mycket mjuk och fin människa som tyvärr har råkat så till den milda grad illa ut genom manipulation att han sätter sektlivet före sina barn. Så är det med de flesta av de vuxna barnen som finns hos sektledningen i Knutby.
Köp tidningen M, reportaget finns i juninummret.
Sektinfo kommer längre fram att återkomma till detta reportaget när det gått en cirka 1½ månad.


Beundransvärda förebilden, mamman Eva Westman som inte ger upp sina barn. Titta noga på bilden och se vad 10 år av sorg och smärta satt spår i Evas ansikte.



Rigmor Robért är också intervjuad i samma tidning.

Läkaren och psykoterapeuten Rigmor Robert har kontakt med flera anhöriga som förlorat sina kära till Knutbysekten. Hennes råd: Upprätthåll kontakten, utan att blunda för ledarnas dubbelliv.

Varför vill inte "Knutbybarnen" ha någon kontakt med sina föräldrar?

-Före mordet bröt många kontakten med sina hem och sa att Helge Fossmo var som deras far och Åsa Waldau som deras mor. Medlemmarna var "pånyttfödda". De behövde ingen kontakt med släkt och tidigare vänner. Efter mordet vill sekten framstå som en normal församling. på senare tid har medlemmarna uppmanats att hälsa på sina föräldrar. Problemet är att föräldrarna inte längre känner igen sina barn. De samtalar inte utifrån egna tankar, minnen och känslor. Medlemmarna vakar över varandra, lyder sina ledare, de har utvecklat pseu doidentiteter.

Vad ska föräldrarna göra?

-Håll kontakt med barnbarnen! Men blunda inte för ledarnas dubbelliv. Om man är okritisk mot pastorerna får man träffa sina barn. Men som möjliggörare är man inte till stöd för barn och barnbarn. De som vågar lämna gemenskapen och berätta om det som varit svårt underlättar för andra att bryta "förtrollningen". Men det krävs mod att lämna, medlemmarna har vant sig vid att se världen utanför som ond. I många år har medlemmarna vaggats in i tron att det bara är i Knutby som de har vänner, trygghet och Guds beskydd.

Min kommentar:

Rigmor Robért säger att sektledarna är dock speciella människor, ofta personer med narcissistiska drag.
Det stämmer bra på ledarskapet i olika sekter och då gäller det inte bara den toppstyrande ledaren utan enligt min åsikt även ledarskapet runt ledaren.

Har inte möjlighet att få tillgång till tidningen M utan har fått en pdf-fil samt en ocr:ad wordfil, ber om ursäkt för eventuella fel.
Tidningen skall finnas tillgänglig i Sverige i de större affärerna, skall vara en bra tidning för kvinnor 50+, tror att även vi män och yngre åldrar kan läsa tidningen och ha en god behållning

De ordinarie bloggarna kommer att återkomma till båda artikelarna vid senare tillfälle.

Eric Nilsson, bloggvikarie


Leg.läk. och leg.psykoterapeut, expert på sekter, Rigmor Robért

fredag 5 juni 2009

Daniel Linde sommarpratare

.

Daniel Linde från Knutbysekten skall sommarprata

och det blir i blir i Radio Sjuhärad

http://www.sr.se/cgi-bin/sjuharad/program/index.asp?programid=3196

Här är sommarpratare i Sveriges Radio

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=171606


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=171633

Tycker det är strongt gjort av grabben att berätta i radio om det förmodligen största sveket som han varit med om i sitt unga liv.

Vi har läst i förundersökningen om "älskarinnan" som sprang in till Helge Fossmo och då fick hennes bästa vän, granne och kamrat Alexandra Fossmo bli förpassad till ett gästrum medan det bedrevs kuttrasju i makarnas Fossmos sängkammare

Som gammal och kanske klok tycker jag inte det går att utsättas för något värre än ett så grymt svek, här drabbades både make och bästa vännen.





Tack och lov är det endast fåtal människor som far fram som mörka ånglok genom livet!

onsdag 3 juni 2009

Margaretha Sturesson, länkar till fler sektoffer

.
.

Margaretha Sturessons bok recenseras av Per Ewert i tidningen Dagen den 13 mars -09


Skrämmande läsning om såren från Kingdom Center

Gång på gång blir minnena av övergreppen för smärtsamma. Om och om igen skär den före detta
församlingsledaren och skolledaren sönder sin kropp, försöker strypa sig eller kasta sig ut från en
bil i hög fart. Berättelsen om vägen ut ur den isolerade Skåneförsamlingen är skrämmande, men väcker
också frågor.



Om det så skulle kosta mig livet är en mycket stark skildring av en människas bearbetning av ett djupt trauma. Beskrivningen av författarens ett och ett halvt år på psykiatrisk klinik är utlämnande, fasansfull och
läsvärd, och den utgör ocksåhuvuddelen av boken.

Utdragen ur den egna sjukjournalen ger ett extra autentiskt intryck
åt Margaretha Sturessons kamp på vägen ut ur Kristet Center Syd, numera Kingdom Center – en församling som sedan länge uppfyllde de flesta kännetecken på en sekt.

Bokens skildringar av utfrysningen och övergreppen har ett grupppsykologiskt intresse, men församlingsaktiva läsare ställer troligen en annan fråga: Hur kan en förhållandevis normal frikyrkoförsamling
förvandlas till en sekt?

Och här lämnas läsaren till viss del i ovisshet.

Författaren berör den starke ledaren och de oklara ansvarsramarna, men
en ytterligare fördjupning hade tveklöst varit önskvärd.

Jag växte själv upp i Skåne och genom åren såg jag flera vänner gå
med i det expanderande Kristet Center Syd, men i likhet med de flesta hann de lämna innan de värsta övergreppen började. Några gånger följde jag med dit, och kände ibland ett visst obehag.

De klaraste varningssignalerna syntes dock på in sidan.
Och som församlingsledare hade Margaretha Sturesson här en speciell inblick som hade varit relevant för läsaren att ta del av.

I vilken mån bar flera ansvaret, och i vilken mån låg det helt på pastorn?
Hur kan hon, så häri efterhand, se att bönen övergick i övergrepp? Hur
gick resonemanget när församlingen började placera medlemmarna i numrerade hierarkier beroende på vars och ens status? Flera frågor
som ännu söker svar.

Margaretha Sturesson berör sin roll inte bara som offer utan också som förövare, vilket är en svår balansgång i en själv biografisk bok.

Tiden mellan sjukdomstid och bokutgivning är tämligen kort, och blottar svårigheten i att försöka göra bokslut när den inre och mellanmänskliga helandeprocessen ännu inte är färdig.

En passage i boken, där det bränner till extra mycket, är när hon möter pastorns förra fru, som tidigt blev ut pekad som demoniserad och
i nästa skede blev frånskild och bortstött under vanhedrande former.
I mötet mellan dessa två kvinnor får vi se en skymt av hur offer- och förövarrollen så lätt kan flyta samman. Margaretha Sturesson bär många ärr på sin kropp.

Men såren från Vägasked blöder fortfarande hos många. Det finns fler historier som väntar på att berättas.

PER EWERT

Det finns ingen länk till recenssionen som var införd i tidningen Dagen den 11 mars 2009



Klicka på bilden så blir den större


Per Ewerts hemsida http://www.vemtanderstjarnorna.se/



*****


Länkar till Maria Mobergs blogg, hon är ett av offren för

Margaretha Sturesson och Christer Segerlivs agenda i KCS som nu gör sin röst hörd:


http://mariamoberg.blogg.se/2009/march/utkast-jag-vill.html


http://mariamoberg.blogg.se/2009/january/fran-kristet-center-syd-till-livets-ord.html




*****


Fler berättelser bekräftar sektliknande förhållanden på kloster i Danmark

Sektliknande förhållanden, psykisk terror och fysiskt våld. Helen Hägglunds berättelse i boken "Inte längre nunna" har lett till att flera berättelser kommit fram om hemska erfarenheter av klostret Maria Hjerte Kloster vid Sostrup Slott i Grenå, Danmark.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=171556



Tillägg 9 juni -09

Kommuner och andra företagare överväger bojkott av Kristet Center Syd


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=162426


Det är på tiden, det har varit för mycket underligheter sen radarparet Margareta Sturesson och Christer Segerliv startade sekten i början på nittiotalet.

Sturesson: anklagades för allt dåligt som skedde i församlingen

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=161946


Det finns fler offer varav en ännu så länge gör sin röst hörd.

Vad jag erfar finns det betydligt fler.

/bloggvikarie