Vägen hem/ Knutbymedlemmarnas ansvar

.
Vägen hem/ Knutbymedlemmarnas ansvar!

Signaturen nabo skriver på Flashback i Knutbytråden

https://www.flashback.info/showpost.php?p=14905957&postcount=907


https://www.flashback.info/showthread.php?t=717961

Välkomna dit för att läsa och skriva.

Kopierar in hela nabos inlägg så det når ut till så många som möjligt!



”Jag undrar om PeGe verkligen kommer till Knutbykonferensen på torsdag”, säger en vän som sett Vägen hem. ”Kan PeGe visa sig när folk ser det här?

Förutom PeGes klassiska sexualpredikan får man i filmen höra hur mycket han lär sig av HF. HF vet så mycket, förkunnar PeGe. - HF skulle kunna peka ut ett fel hos er allihop!

Församlingen begrundar detta - hur mycket HF VET om allt som är FEL med var och en.

PeGe utvecklar hur han lär sig av att lyda en så kunnig ledare som HF. Vill HF ha sin penna på ett visst ställe, då vill ju PeGe lära sig förstå var HF vill ha sin penna. Så att inte PeGe lägger HFs penna på fel ställe!
Så som PeGe betjänar HF ska medlemmarna lära sig lyda sina ledare.

Biopubliken skrattar ”hahahahahaaah” åt PeGes plattityder.

De troende vill tro att ÅW och HF är högt om inte utbildade så utvecklade och kunniga ledare. De intalar sig, de inbillar varandra att deras ledare är toppen. Att församlingen är samhällets hemliga elit och Guds favoriter i universum. De dövar sina tvivel med svängig sång och kramar.

Men sedan, på egen hand känner de osäkerhet och förvirring. Ett par medlemmar skickar nu kommentarer till Expressen och kallar sig stolta. Var dessa två med före mordet? De flesta i församlingen är friska nog att minnas och att skämmas.

Skratt är vad som kommer att höras också i många svenska hem när filmerna snart visas i teve.
Medlemmarna förtjänar inte att skrattas ut. De befinner sig i församlingen för att de sökt Gud. De ville leva med "en hög bekännelse". Men de fastnade i detta trams och ser ingen väg ut.

Filmens porträtt av Sara är hjärtslitande. Skådespelerskan ÄR Sara. Hon är bäst bäst bäst.

Och den avhoppade MaWe är sig själv och hon är LYSANDE.
MaWe säger enkelt att "vi" bröt ned Sara, "vi" frös ut henne. "Vi" förtalade Sara och sa att hon var ond och hemsk. För så hade ledarna sagt att gruppen skulle göra.

Där sägs det äntligen, där bryter Knutbysektens hemligaste hemlighet fram och blir synlig. I alla svenska hem kommer man att kunna se jättetumören på Knutbymedlemmarnas samveten.
Deras skuld. Deras medskuld.
De bröt ned Sara. De svek henne. De drev gemensamt Sara in i psykisk sjukdom.
På order av drottning Tirsa.

Detta säger MaWe rakt in i kameran. Hon var med. Och det syns i hennes ögon. Och det går som en stöt genom biopubliken.

Hur ska medlemmarna orka att verkligheten kommer ikapp och läcker in över dem? Deras bubbla spräcks och vi ska bevittna knallen i våra teverutor.

HF och SaFr drar upp Helénes kropp ur badkaret. Scenen är kort, inte sensationslystet gjord men otäckast i filmen. Det vi hört syns och det är värre än man tror. Det ska bli synligt. Det måste ske.

Så skakas medlemmars dövade samveten till liv. Det kommer att göra ont men det gör gott och måste ske.

Det är fasansfullt att bli utskrattad.
I Japan anses det outhärdligt.
Hur känns det att ställas som vid skampåle mitt i samhället?

Sanningen ska visas och höras.
Medlemmars samveten, sjuka av skuld och skam, kan rensas.
Medberoende anhöriga ska inte längre blunda.
Att glida undan med ett "förlåt" räcker inte!
Låt Sara vara ifred!
Det här är medlemmarnas process.
Försök inte dra in Sara en gång till!
Allt ska fram i ljuset.
Och sedan gäller det för var och en att ta konsekvenserna av det man gjorde.

Men barnen har ingen skuld i detta.
Ändå kommer de att drabbas, plågas, skämmas.
Hur kan vi möta Knutbys medlemsbarn?
Vad händer med barn i församlingen när de möter klasskamraternas reaktioner dagen efter filmerna?
Det blir svårt för känsliga församlingsbarn.
Ändå måste det ske.

Hur kan vi möta de vuxna medlemmarna?
Tala om vad de gjorde mot Sara.
Hur de nickade redan 2001 när ledare talade om att Alexandra skulle dö.
Hur de ryckte på axlarna 1999 när ledare talade om att Heléne inte höll måttet.
Nu står sanningen där, synlig.
Medlemmarna valde fel ledare.
De följde och följer fel ledare.
Det vet alla som sett Vägen hem.

Glöm aldrig Heléne och Alexandra och låt Sara vara i fred.

Det vore skamlöst att inte låta Sara få vara ifred, även sektfolket med sin Tirsa borde begripa det! Man hoppas att det finns någon i dess närhet som förstår Visst är Vägen hem sektmedlemmarnas ansvar!

”Glöm aldrig Heléne och Alexandra”-rörelsen behövs

Broder nabo och sciuridae har mycket intressanta diskussioner i Knutbytråden, Flashback.

Klistrar in hela broder nabos och sciuridaes diskussion:

Nabo svarar Himmel och helvete mac beth:

Njae. Talar nu med bekanta som engagerat sig för Knutbytragedin. Kanske kommer dessa tankar att utvecklas på annan plats än Flashback. Så mycket kan jag säga som att ett projekt för en “Glöm aldrig Heléne och Alexandra”-rörelse vore att ge ut opartiska biografier över Heléne och Alexandra. Kanske Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål bistår med medel?

Ursprungligen postat av sciuridae

Jag kastade ju ut den här idén helt spontant, främst på grund av punkt II - Jag menar att Heléne och Alexandras människovärde helt har förringats av sekten. De var fel, “hade gjort sitt” och kunde tas bort - ungefär som man byter en soffa eller målar om ett hus. Heléne och Alexandras hade rätt när de protesterade mot makens otrohet, de hade rätt som inte böjde sig för kränkande behandling, de hade rätt som inte ville ge upp kärlek och normala känslor. Men sekten tog sig rätten att utplåna dem - två unga kvinnor med större delen av livet framför sig, och dessutom mammor till tre barn. Därför tycker jag det skulle vara viktigt att berätta om Heléne och Alexandra som de värdefulla människor de var, och att inte låta dem glömmas bort. Många andra har kränkts och hunsats av sekten, men de är fortfarande i livet, och - finns det liv så finns det hopp - de kan fortfarande själva återupprätta sig och sitt människovärde. Men eftersom Heléne och Alexandra är döda, så kunde vi andra istället hjälpa till med deras upprättelse.

Dessutom tycker jag att det som hände Heléne och Alexandra visar att man inte bara kan avfärda sektproblematiken med att det är ett fritt val. Om samtyckande vuxna frivilligt ägnar sig åt att tukta varandra, leva gränslöst eller leka rollspel eller vad det nu kan vara, så ska inte samhället blanda sig i, kan man tycka......Men den tragiska historien om Heléne och Alexandra visar att det inte finns några enkla “fria val” utan att problemet är mycket mer komplext.

Nabo:

Bull's eye, scuiridae.
Så har också mina tankar gått.
Namnen på dessa båda döda kvinnor ska aldrig glömmas utan väcka till besinning. Heléne och för Alexandra vilar inte i frid i glömskan. Stenarna ropa, som det heter i Bibeln.
För Heléne och för Alexandra blev Knutby Filadelfia en dödsfälla. Slutna totalitära grupper är farliga.
Vi vet att knutbyledare skyller allt ont på HF och SS och vill att resten glöms. Man kan få intrycket att mac-beth liksom tidigare Tintomara hoppas att det ska bli så. Men förutom Heléne och Alexandra och de vuxna som ÅW satt i "tukt" så har ett antal barn och ungdomar i Knutby utsatts för brutalitet. Inte bara barn i församlingen utan också skolelever som bekant. Barnen växer upp. Flera väljer kompisar utanför församlingen. Knutby Filadelfias hemligheter läcker. Sektbarn är publicerad. Mer kommer.

I Knutby kallades Helénes och Alexandras självständiga jag för "köttigt" och "upproriskt". I sekter får man lära sig att ändras. Den som kallas frälst i Knutby ska ha dött-från-sitt-gamla-jag. Anpassar man sig i en sekt blir det inte mycket individualitet kvar. Därför blir minnet av en död medlem diffust.

I Knutby säger medlemmarna om Heléne och Alexandra att "hon var underbar", "hon älskade Jesus", "hon vann seger". Vad säger detta om personerna? Ingenting. Det är en slags desinformation. Båda kvinnornas verkliga identiteter bör återupprättas. De blev dödsoffer för våld i en totalitär sekt där även andra farit illa. Helénes och Alexandras namn och ansikten är redan kända långt utanför vårt lands gränser. Men deras ursprungliga personligheter känner få till.

Ni medlemmar i Knutby - Glöm aldrig Heléne och Alexandra! Man har inte sett er vid Helénes grav på Knutby kyrkogård. Den har skötts om av hennes föräldrar som bor långt därifrån och av kyrkvaktmästaren. Den person i Knutby som sätter nya blommor och tänder ljusen är Helénes vän som tidigt lämnade församlingen. LA här på tråden har ibland gått förbi Alexandras grav. Han säger att den graven verkat vara opersonligt skött. Jag vet någon som kände Alexandra, som ibland passerar Örebro och stannar för att lägga en ros på hennes grav. Det är inte en medlem från Knutby.

Svar från nabo till Himmel och helvete mac beth:

Nej, inte vad jag vet. Han har erkänt och ångrar andra brott och gärningar i Gränsta.
Vet du om någon annan erkänt anstiftan eller delaktighet när det gäller Helénes död?
För övrigt instämmer nabo i detta:

Ursprungligen postat av sciuridae

Punkt V på nabo's lista handar om den som ångrar sektrelaterade brott, men jag tolkar det som att nabo inte menar brott i den snäva bemärkelsen “straffbara brott” utan det kan även avse mobbning och nedbrytning av medmänniska, att ha ljugit, hjärtlöst beteende mot anhöriga, att ha tuktat och skrämt barn osv. - saker som man gjorde eftersom sektens påbjöd dessa handlingar, men som man nu ångrar.

Nabo svarar:

Ett antal medlemmar och ledare som är kvar i sekten ångrar idag hur de deltog i utfrysning och mobbning mot Sar*a. De ångrar också sin likgiltighet för Heléne och Alexandra - och DaLi! - i deras utsatthet. Det ångrar att de slagit barn. De ångrar många gärningar som de skäms för.

Flera ångrar gruppbönerna klockan 22 där de hört varandra viska och ropa sektens banérfras: "Må Tirsa få sin rätt, må Tirsa få sin rätt, må Tirsa få sin rätt, må Tirsa...!" De ångrar sin hårdhet mot Esth*er från Indien och mot hennes barn. De ångrar mycket och så länge de inte vågar berätta vad de ångrar är de också rädda för varandra. För den som står för sin ånger sig, ber om förlåtelse och säger på vad sätt han eller hon bättrar sig kommer samtidigt att avslöja ledare och andra medlemmar.

Rädsla sammanvävd med gränslös gränstakärlek är kittet i Knutby Filadelfia.
För alltsedan Helé*nes död fruktar medlemmar innerst inne sina ledare som potentiella anstiftare. Medlemmar är också rädda för varandra som potentiella torpeder: ”De snällaste är det farligaste, för de lyder", som en kvinna sa. Och ledarna fruktar sina medlemmar och deras uppväxande barn - för de är potentiella svikare, tjallare, golare.

Och det ser så sorgligt och ihopkrympt ut när medlemmarna liksom i tystnad ber varandra om nåd och "älskar" varandra så mycket och måste ses ofta, ofta för att ha roligt. Men också för att hålla koll så att alla verkar välvilliga, så att ingen börjar tala om sin ånger eller om att lämna gruppen.

https://www.flashback.info/showpost.php?p=11952871&postcount=3990

Läs den intressanta diskussionen i tråden. Det är en otroligt bredd på kunskap som finns i Knutbytråden. Den ”nygammla” skrivbenten mac beth som jag kallar för Himmel och Helvete, använder svordomar flitigt i tråden. Brist på respekt när det är så öppenbart att många med stark Gudstro läser tråden.

Förslaget på en Glöm aldrig Helén och Alexandra-rörelse kan få stor genomslagskraft.

Bilden är inte min egen så ni får inte ta den, lovar att göra en bild till i morgon, fick lite brådska.

Ge dig tid till att fundera.

Signaturen Nabo, i Knutbytråden, Flashback ber i ett inlägg alla medlemmar i Knutby FFS att tänka OM och tänka OM. Ett mycket bra debattinlägg som tål att läsas om och om igen.

http://www.flashback.info/showpost.php?p=10830234&postcount=2743

Hur ofta tänker vi inte fel, det kan hända alla och är man där till innesluten i en sektdimma så är det regel utan några undantag. Tankar som uppfattas som fel av sektledningen korrigeras snabbt med olika medel. Här handlar det om tukt och lovebombing.

Signaturen Nabo har skrivit så bra uppmaningar till flera i Knutby FFS, hoppas de läses av de berörda och att de ger sig tid till eftertanke.

Vilken respekt de berörda skulle vinna i det lilla samhället om de gick ut och berättade att de tänkt fel.

Signaturen Megan, Knutbytråden, Flashback lämnar information om en kvinna som mår dåligt, har läst det i tidigare inlägg från signaturen. Hoppas att det inte bara ”beds böner” för den stackars kvinnan utan att något konstruktivt görs för att hjälpa henne ut ur sekten.

Har börjat läsa Knutbytråden varje dag, ser fram mot filmen som skall komma 2009