.
.
Citat Dagen 17-03-2009
Flera före detta medlemmar i Kristet Center Syd/Kingdom Center berättar nu varför de lämnat sekten. För Katarina och Billy Tågerud innebar tiden i församlingen förutom psykiska problem också ekonomiska bekymmer.
Hur kommer det sig egentligen att ledaren Christer Segerliv kan få sådan makt över folk? En av de tidigare medlemmarna, Katarina Tågerud, säger till tidningen Helsingborgs Dagblad att han hade stark karisma.
- Vi tjejer blev betagna. Fast när jag såg honom i tv:s "Existens" i höstas kan jag inte begripa vad vi föll för. Han är ingen duktig predikant.
[...]
Till slut tog Katarina mod till sig och lämnade församlingen. Billy fortsatte att åka dit varje helg, ofta tillsammans med deras tre små barn. En orsak var att han och Katarina var knutna till församlingen genom att de gått i borgen för lån, och dessa hade med räntor växt till 300 000 kronor. De hade dessutom köpt andelar i KCS.
- Vi får fortfarande obehagliga kravbrev, men vi struntar i dem.
Det är tio år sedan Katarina lämnade församlingen, men först nu orkar hon berätta offentligt om det. Det dröjde ytterligare några år innan Billy lämnade församlingen, vilket han gjorde sedan Katarina sagt att han fick välja mellan den och henne.
Katarina säger att hon har gudstron kvar, men är rädd för "kristna" människor.
Läs här
Christer Segerliv och Åsa Waldau, så lika, båda leker att de är något annat än vad de egentligen är. Båda vill ha makt pengar och tar inte så noga på det här med jordiska äktenskap när man kan ha "andliga".
Båda använder tukt, demonutdrivning och arrangerade äktenskap, alltså inget nytt under solen.
Båda förstör människor omkring sig, splittrar familjer sår split. För Christer och Åsa är det härska och söndra som gäller. Två människor som förmodligen är djupt olyckliga i själen samt väldigt osäkra när det möter normala människor som inte finns i deras sektklet.
Undrar hur det ser ut om några generationer i deras släktkrönika, vilken skam.
Margaretha Sturesson har lämnat sekten och skrivit en bok - Om det så skulle kosta mig livet -
Det är en skakande skildring av hennes år i sekten KCS i Höör.
Till Katarina: Det ar gott att du har din Gudstro kvar och att du är rädd för kristna människor är en sund självbevarelsedrift.
Se först om en människa är medmänniska, sen kristen, just i den ordningen.
Visar inlägg med etikett Christer Segerliv - pajassheriff. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christer Segerliv - pajassheriff. Visa alla inlägg
tisdag 17 mars 2009
torsdag 5 mars 2009
Besatt av sektdemoner
.
.
Citat Birgit Zandfelds Gotlands tidningar 05-03-2009
Demonutdrivning pågår i den skånska församlingen Kristet Center Syd. På golvet ligger Margaretha, en av av grundarna och biträdande rektor i deras kristna friskola.
Starka röster skriker och ber. Starka händer håller henne nere. Demonerna ska ut, i dag igen. “Befrielsen" pågår timme efter timme och Margaretha vet att hennes enda räddning är att hon sitter dubbelvikt över en hink och kräks upp demonerna.
Vill bli fri
Hon är rädd och har ont i hela kroppen. Men hon försöker, för hon vill ju bli fri från djävulen och upptagen i den varma gemenskapen igen.
För Margaretha Sturesson blev det en del av terapin att skriva ner sina minnen och tankar. Hon började när hon var intagen på psykiatrisk klinik med så kallat rött vak, det vill säga övervakning 24 timmar om dygnet, månad efter månad, på grund av självmordsrisken.
Hon hade skurit sig med sönderslagna glödlampor och glasbitar, försökt hänga sig i lampsladdar och persiennsnören. Hon skulle bli kvar på kliniken i ett och ett halvt år.
Diagnos: posttraumatisk stress. En reaktion på starka känslomässiga uppevelser som hon inte kunde hantera och en lång och svår läketid med mardrömmar och flashbacks, påminnelser från minnet om vad som hade hänt.
“Om det så skulle kosta mig livet" är en sann berättelse om livet och fördömelsen i en sekt där pastorn hade en särställning. Han hade gåvan att se demonerna i andra människor och rätten att bestämma vilka som skulle frysas ut “ i Guds namn".
Församlingen följde naturligvis sin pastor. Det gjorde Margaretha också, innan hon själv blev “besatt".
[...]
I hela sitt vuxna yrkesliv som socionom hade hon jobbat med utsatta människor och nu ser hon ju väldigt tydligt att hon själv inte bara varit ett offer utan också förövare, genom att stödja pastorn när han behandlade andra illa.
“I en sådan situation styrs alla relationer till slut av fruktan och det enda sättet att klara sig är att trycka bort sina känslor".
Hon lyckades en tid. Men efterarbetet pågår, som sagt.
“Om det så skulle kosta mig livet" är en berättelse av en modig, analyserande och hjärtskärande ensam människa och hennes kamp för livet.
Jag tänker en hel del på Knutby.
Jag funderar också över vad som hände med hennes fyra barn under de här åren i sekten - och efteråt? De finns nästan inte alls med i boken.
Hela artikeln
Det kunde lika gärna vara Knutby, sekterna har ungefär samma uppbyggnad, båda leds av ledare som bara har sitt eget bästa för ögonen. Vet inte hur Barnen har det i Segerlivs sekt men i Knutby är det katastrof. Har hört att Margaretas barn är kvar i sekten.
Ser väldigt många likheter mellan de båda destruktiva sektledarna Åsa Waldau, Gränsta - Knutby och Christer Nilsson Segerliv Kingdom Center i Höör. Förmodligen samma personlighet.
Ser att signaturen Iakttagare har ett bra inlägg på Flashback Forum som passar bra här:
Guds uppenbarelser i Åsaland
I Knutby Filadelfia lever medlemmarna efter Guds uppenbarelser som Åsa får. Hon vet Guds sanningar och får tilltal om allt!!.
Hon kan korrigera felaktigheter i medlemmarnas liv. Ibland måste hon gå så drastiskt tillväga att hon måste säga åt en del att dom inte får stå framme inför församlingen. Hon måste ta dom avsides och korrigera dom.
Det är väldigt jobbigt för Åsa, men hon gör det ändå i sin stora kärlek för medlemmarna, som med tacksamhet tar emot korrigeringar.
Är det riktigt allvarligt får dom sättas i tukt tills dom förstår sin plats.
Åsa förstår också Guds sanningar om vilka som passar tillsammans i församlingen. Hon är ju så profetisk och vet att Gud talar till henne, ja hon är så säker på Guds tilltal att hon skulle kunna dööö så säker är jag säger Åsa.
Ja inte så att Åsa säger: Nu gifter du dig med den. Nej nej Åsa meddelar att Gud säger…. Anden säger….. Ja det är ju ett vokabulär som Åsa är van att ta till när hon meddelar sin bänkutfyllnad deras levnadsöden. Ja nu hjälper ju även änglarna till och meddelar vilka som passar tillsammans.
Allt detta arbete är väldigt jobbigt för Åsa så man förstår att hon måste ut och resa lite då och då för att kunna koppla av. Det tar på krafterna med att forma alla dessa medlemmar. Hon måste ge dom mycke kärlek, ju mer kärlek hon ger ju hårdare kan hon korrigera dom för då tar dom tacksamt emot det.
Till Iakttagares inlägg

.
Citat Birgit Zandfelds Gotlands tidningar 05-03-2009
Demonutdrivning pågår i den skånska församlingen Kristet Center Syd. På golvet ligger Margaretha, en av av grundarna och biträdande rektor i deras kristna friskola.
Starka röster skriker och ber. Starka händer håller henne nere. Demonerna ska ut, i dag igen. “Befrielsen" pågår timme efter timme och Margaretha vet att hennes enda räddning är att hon sitter dubbelvikt över en hink och kräks upp demonerna.
Vill bli fri
Hon är rädd och har ont i hela kroppen. Men hon försöker, för hon vill ju bli fri från djävulen och upptagen i den varma gemenskapen igen.
För Margaretha Sturesson blev det en del av terapin att skriva ner sina minnen och tankar. Hon började när hon var intagen på psykiatrisk klinik med så kallat rött vak, det vill säga övervakning 24 timmar om dygnet, månad efter månad, på grund av självmordsrisken.
Hon hade skurit sig med sönderslagna glödlampor och glasbitar, försökt hänga sig i lampsladdar och persiennsnören. Hon skulle bli kvar på kliniken i ett och ett halvt år.
Diagnos: posttraumatisk stress. En reaktion på starka känslomässiga uppevelser som hon inte kunde hantera och en lång och svår läketid med mardrömmar och flashbacks, påminnelser från minnet om vad som hade hänt.
“Om det så skulle kosta mig livet" är en sann berättelse om livet och fördömelsen i en sekt där pastorn hade en särställning. Han hade gåvan att se demonerna i andra människor och rätten att bestämma vilka som skulle frysas ut “ i Guds namn".
Församlingen följde naturligvis sin pastor. Det gjorde Margaretha också, innan hon själv blev “besatt".
[...]
I hela sitt vuxna yrkesliv som socionom hade hon jobbat med utsatta människor och nu ser hon ju väldigt tydligt att hon själv inte bara varit ett offer utan också förövare, genom att stödja pastorn när han behandlade andra illa.
“I en sådan situation styrs alla relationer till slut av fruktan och det enda sättet att klara sig är att trycka bort sina känslor".
Hon lyckades en tid. Men efterarbetet pågår, som sagt.
“Om det så skulle kosta mig livet" är en berättelse av en modig, analyserande och hjärtskärande ensam människa och hennes kamp för livet.
Jag tänker en hel del på Knutby.
Jag funderar också över vad som hände med hennes fyra barn under de här åren i sekten - och efteråt? De finns nästan inte alls med i boken.
Hela artikeln
Det kunde lika gärna vara Knutby, sekterna har ungefär samma uppbyggnad, båda leds av ledare som bara har sitt eget bästa för ögonen. Vet inte hur Barnen har det i Segerlivs sekt men i Knutby är det katastrof. Har hört att Margaretas barn är kvar i sekten.
Ser väldigt många likheter mellan de båda destruktiva sektledarna Åsa Waldau, Gränsta - Knutby och Christer Nilsson Segerliv Kingdom Center i Höör. Förmodligen samma personlighet.
Ser att signaturen Iakttagare har ett bra inlägg på Flashback Forum som passar bra här:
Guds uppenbarelser i Åsaland
I Knutby Filadelfia lever medlemmarna efter Guds uppenbarelser som Åsa får. Hon vet Guds sanningar och får tilltal om allt!!.
Hon kan korrigera felaktigheter i medlemmarnas liv. Ibland måste hon gå så drastiskt tillväga att hon måste säga åt en del att dom inte får stå framme inför församlingen. Hon måste ta dom avsides och korrigera dom.
Det är väldigt jobbigt för Åsa, men hon gör det ändå i sin stora kärlek för medlemmarna, som med tacksamhet tar emot korrigeringar.
Är det riktigt allvarligt får dom sättas i tukt tills dom förstår sin plats.
Åsa förstår också Guds sanningar om vilka som passar tillsammans i församlingen. Hon är ju så profetisk och vet att Gud talar till henne, ja hon är så säker på Guds tilltal att hon skulle kunna dööö så säker är jag säger Åsa.
Ja inte så att Åsa säger: Nu gifter du dig med den. Nej nej Åsa meddelar att Gud säger…. Anden säger….. Ja det är ju ett vokabulär som Åsa är van att ta till när hon meddelar sin bänkutfyllnad deras levnadsöden. Ja nu hjälper ju även änglarna till och meddelar vilka som passar tillsammans.
Allt detta arbete är väldigt jobbigt för Åsa så man förstår att hon måste ut och resa lite då och då för att kunna koppla av. Det tar på krafterna med att forma alla dessa medlemmar. Hon måste ge dom mycke kärlek, ju mer kärlek hon ger ju hårdare kan hon korrigera dom för då tar dom tacksamt emot det.
Till Iakttagares inlägg

Älva i sagoskog, själva älvan är köpt med licens att använda i eget arbete.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
